Frågor och svar

Kammarrätten kan inte ge juridisk rådgivning. Det är viktigt att kammarrätten är objektiv och opartisk, och vi talar alltså inte om hur en viss lag ska tillämpas eller hur en juridisk process bör läggas upp.

Kammarrättens serviceskyldighet inskränker sig till att ge upplysningar av mer formell art. Det kan till exempel vara att informera om hur handläggningen på kammarrätten går till eller hänvisa till andra myndigheter.

Man bör vända sig till en advokatbyrå eller annan praktiserande juristbyrå om man till exempel vill ha råd om hur en process ska läggas upp rent juridiskt. Det finns också gratis rådgivning av jurister på vissa bibliotek och medborgarkontor.

Ett överklagande ska göras skriftligen. Av det beslut som du vill överklaga framgår bland annat hur lång tid du har på dig. Av ditt överklagande ska framgå att det är ett överklagande, vilken dom du överklagar och på vilket sätt du vill att domen ska ändras. Överklagandet ska i de flesta fallen ges in till den domstol som har fattat beslutet. Se mer information om hur man överklagar till kammarrätten via länken nedan.

När kammarrätten har tagit emot ditt överklagande kommer du att få skriftlig information om det.

Domstolen som har fattat det överklagade beslutet skickar alltid överklagandet tillsammans med övriga handlingar som har med målet att göra till kammarrätten. Om du redan har skickat in en handling till domstolen som har fattat beslutet behöver du alltså inte skicka samma handling igen till kammarrätten.

Om kammarrätten har fått in överklagandet behöver du inte göra något mer om inte kammarrätten ber dig om detta. När överklagandet kommit in till kammarrätten påbörjas handläggning av målet. Du kan läsa mer om hur handläggningen går till via länken nedan.

Kammarrätten använder så kallad förenklad delgivning för att skicka handlingar till dig som du ska delges. Att delges en handling innebär att det räknas som att du har tagit emot den. När förenklad delgivning används skickar kammarrätten två brev. Det första brevet innehåller den handling som du ska delges. Det andra brevet skickas nästa arbetsdag och är ett kontrollmeddelande som innehåller information om att det första brevet har skickats. Förenklad delgivning innebär att det räknas som att du har tagit emot handlingen även om du inte själv tar kontakt med kammarrätten och bekräftar att du har det. Breven skickas till din senast kända adress (det kan vara din e-postadress om du har lämnat den till domstolen). Om breven kommer i retur till domstolen skickas de till din folkbokföringsadress, om den inte redan har använts. Du är skyldig att hålla domstolen informerad om din aktuella adress.

Om kammarrätten inte handlägger ett mål eller ärende inom skälig tid har man möjlighet att begära en så kallad förtursförklaring. En förtursförklaring innebär att handläggningen av målet prioriteras framför andra mål. Det finns ingen särskild blankett för att begära förtur, men ansökan ska ske skriftligen.

Nej. Du behöver inte heller stå för några andra kostnader än dina egna.

Handläggningen av ett mål är i regel är skriftlig. För att kammarrätten ska kunna pröva målet måste det bli tillräckligt utrett. Det innebär att kammarrätten kan komma att be dig förtydliga något eller skicka handlingar till dig som du har möjlighet att yttra dig över. Skriftväxlingen pågår sedan till dess att målet är tillräckligt utrett. Om det är något mer som du vill framföra kan du alltid skicka in handlingar till kammarrätten på eget initiativ. Har du ett ombud eller biträde ska handlingarna skickas via ombudet/biträdet. Ibland kan ett mål avgöras efter muntlig förhandling i kammarrätten. Detta är vanligt i exempelvis mål som rör tvångsvård. I sådana fall är den muntliga förhandlingen ett komplement till det skriftliga materialet.

När ditt överklagande har kommit in till kammarrätten kommer du att få information om det, en så kallad inledande skrivelse. Om du skickar in andra handlingar efter överklagandet kommer du inte att få någon särskild bekräftelse på att dina handlingar har kommit in till kammarrätten. Om du är osäker på om handlingarna har kommit in kan du kontakta kammarrätten.

Kammarrätten ger inte juridisk rådgivning och ger inte heller några besked på förhand om vad avgörandet kommer att bli. Du avgör själv vilka handlingar du vill skicka in till kammarrätten.

Du som överklagat ett beslut kan alltid på eget initiativ skicka in underlag till kammarrätten. Har du ett ombud eller biträde ska handlingarna skickas via ombudet/biträdet. Du behöver inte skicka in underlag som du redan skickat in till den domstol som fattat den överklagade domen. Dessa handlingar har kammarrätten tillgång till.

Språket i kammarrätten är svenska. Du kan skicka in handlingar som är skrivna på ett annat språk till kammarrätten, som då tar ställning till om kammarrätten ska låta översätta handlingarna.

Ett yttrande är oftast en skrivelse som skickas eller lämnas in till kammarrätten. Ett yttrande kan i sällsynta fall avges på telefon och nedtecknas i en tjänsteanteckning.

Att kammarrätten gett dig tillfälle att yttra dig i målet innebär att du har möjlighet att yttra dig, men inte att det är ett krav.

Om du inte yttrat dig inom tiden som angetts i skrivelsen från kammarrätten kan kammarrätten ändå komma att avgöra målet.

Om du önskar förlängd tid för yttrande ska du ta kontakt med kammarrätten och framföra detta önskemål. Kammarrätten tar sedan ställning till om förlängd tid kan beviljas.

Nej, en återkallelse av ett överklagande ska ske skriftligen.

Kopior av de handlingar som kammarrätten anser att du som part behöver ta del av skickas automatiskt till dig. Parterna i ett mål får alltid beslutet/domen när målet är avslutat. Kammarrätten tar inte ut någon avgift för sådana handlingar som skickas automatiskt till dig som part under tiden som målet pågår. Du som part kan också efter begäran få ut ett exemplar av de flesta handlingarna i målet. Detta är avgiftsfritt. Avgift kan tas ut av kammarrätten t.ex. när nytt ombud eller part på nytt begär ut handlingar i akten.

Du väljer själv om du vill föra din talan själv eller om du vill att ett ombud gör det. Om du låter ett ombud företräda dig hos kammarrätten kan denne behöva styrka sin rätt att utföra detta genom en skriftlig fullmakt.

En fullmakt ger en annan person rätt att göra något för din räkning. Fullmakten är oftast skriftlig, men kan också vara muntlig. Av en fullmakt ska framgå vad den andra personen har rätt att göra i ditt namn, t.ex. att han eller hon har rätt att företräda dig i ett visst mål hos kammarrätten.

Kammarrätten har ett utredningsansvar, vilket innebär att den ska se till att frågan i målet blir tillräckligt utredd. Med hänsyn till rättens utrednings­ansvar är det i de flesta fall inte nödvändigt med rättshjälp genom ett rättshjälpsbiträde, det vill säga en jurist som hjälper en enskild att föra talan och som till allra största delen betalas av staten. Rättshjälp är därför mycket ovanligt inom förvaltningsprocessen. Vill du veta mer om rättshjälp finns det information om detta på Rättshjälpsmyndighetens hemsida.

I mål och ärenden om t.ex. tvångsvård av unga, missbrukare eller psykiskt sjuka förordnar kammarrätten eller domstolen som regel ett offentligt biträde åt den enskilda. Till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget.

Om du inte har rätt till offentligt biträde eller rättshjälp och ändå vill ha hjälp med att föra din talan får du på egen hand skaffa dig ett biträde eller ombud, t.ex. en advokat. Ett sådant ombud måste du betala själv.

Du har alltid rätt att byta ombud. Om du fått ett offentligt biträde har du under vissa förhållanden rätt att byta offentligt biträde. För att byta måste du ansöka om ett byte hos kammarrätten och motivera varför du behöver byta. Det krävs ganska mycket för att kammarrätten ska tillåta ett byte av offentligt biträde.

Du har alltid rätt att begära att kammarrätten håller en muntlig förhandling dit du och din motpart får komma och muntligen lägga fram er sak för kammarrätten. Du kan begära muntlig förhandling genom att ringa eller skriva till kammarrätten.

Kammarrätten i Göteborg ligger på Stora Nygatan 21 i centrala Göteborg. För vägbeskrivning och karta, se länken nedan.

Ersättning till part medges endast i undantagsfall. Vid den muntliga förhandlingen kan du framföra ett yrkande om ersättning om du har haft några kostnader som du vill ha ersättning för.

Du kan i vissa fall få hjälp med biljetter för resa till kammarrätten redan innan förhandlingen. Kontakta kammarrätten om du behöver hjälp med detta.

Det går inte att svara på detta förrän målet är avgjort. När målet är avgjort kommer du att få domen skickad till dig.

Om kammarrätten har din e-postadress kommer domen skickas dit. I annat fall skickas den via vanlig post till din adress.

Skälen framgår av domen. Kammarrätten har inte möjlighet att ge någon förklaring utöver vad som framgår av domen. Om du uppfattar domen som oklar eller svår att förstå kan du kontakta kammarrätten för att få skälen förklarade för dig.

Det betyder att beslutet eller domen inte längre kan överklagas. I vissa fall är det också först då som beslutet eller domen kan verkställas.

Nej, det går även bra att ringa till kammarrätten och berätta att du tagit del av det som skulle delges.

Det framgår av överklagandehänvisningen som finns som en bilaga till domen.