Frågor och svar om Kammarrätten i Stockholm

Domstolens ambition är att avgöra ett mål så snart som möjligt efter att det är färdigkommunicerat, det vill säga då domstolen har fått tillräckligt med underlag från parterna för att kunna avgöra målet. Vissa mål är förtursmål och handläggs snabbare. Tiden för det enskilda målet beror på flera faktorer, däribland på hur omfattande målet är och på hur många andra mål som handläggs under samma tid.

Kammarrätten har följande målsättningar:

• Socialtjänstmål: 3 månader
• Socialförsäkringsmål: 6 månader
• Skattemål: 9 månader
• Övriga mål: 4 månader

Handläggningstiden för varje enskilt mål beror på flera faktorer, däribland på hur omfattande målet är och på hur många andra mål som handläggs under samma tid. Det är därför inte möjligt att ange någon exakt handläggningstid. Handläggningstiden kan därmed bli både kortare och längre än de ovan angivna målsättningarna.

De flesta mål i kammarrätten kräver prövningstillstånd. Det innebär att domstolen först bedömer om minst ett av fyra kriterier (se nästa fråga) har uppfyllts innan sakfrågan kan bedömas.

Domstolen kan ge prövningstillstånd av följande skäl:

• Kammarrätten är tveksam till om förvaltningsrätten har dömt rätt.
  
  
• Det går inte att bedöma om förvaltningsrättens avgörande är riktigt utan att prövningstillstånd ges (granskningsfall). Det kan till exempel handla om att det av domskälen inte i tillräcklig utsträckning framgår hur förvaltningsrättens har resonerat. Det kan också vara om målet är så omfattande eller på annat sätt komplicerat att en bedömning av riktigheten av det skälet svårligen låter sig göras.
  
  
• Målet är av sådan art att det behövs en dom i högre instans som kan bli vägledande för hur andra domstolar ska döma i liknande mål i framtiden (prejudikat).
  
  
• Det finns synnerliga skäl att ge prövningstillstånd för att pröva överklagandet.

Nej. I mål om exempelvis tvångsvård och skatt behövs i de flesta fall inget prövningstillstånd, vilket innebär att kammarrätten tar upp målet till prövning efter överklagande.

De flesta av kammarrättens beslut och domar kan överklagas. Om ett beslut kan överklagas och hur man i så fall gör om man vill överklaga framgår av det aktuella beslutet med eventuell bilaga som skickas till parterna.

Ett beslut får överklagas av den som det angår, om det gått honom eller henne emot.

Domstolen tar det av emot ett överklagande och alla handlingar som parterna har lämnat in. Kammarrätten begär regelmässigt in akten från förvaltningsrätten. Alla handlingar från underinstansen skickas alltså automatiskt till kammarrätten med överklagandet Om domstolen anser att det behövs utökat underlag kan ytterligare utredning tas in. Muntlig förhandling i vissa mål kan också vara ett komplement till det skriftliga underlaget.

Ett överklagande ska innehålla:

• Personnummer eller organisationsnummer.
  
  
• Postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där han eller hon kan anträffas för delgivning genom stämningsman.
  
  
• Telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det.
  
  
• E-postadress.
  
  
• Förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne. Det kan till exempel vara uppgifter om tillfälliga adresser, längre resor och skiftarbete.
  
  
• Uppgifter om motpart.
  
  
• Vad som yrkas.
  
  
• De omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet.
  
  
• Vilket beslut som avses.

• Om prövningstillstånd krävs, ska även anges de omständigheter som åberopas till stöd för att ett sådant tillstånd ska meddelas.
• Bevis som åberopas och vad bevisningen ska visa.

Den som behöver mer tid för att exempelvis komma in med en komplettering kan begära anstånd. Domstolen ska svara på en sådan begäran. Om och hur mycket anstånd som kan ges beror bland annat på måltyp och hur gammalt målet är.

När ett mål ska avgöras i kammarrätten krävs det i regel två eller tre juristdomare. Sammansättningen av de som dömer i kammarrätten ser olika ut beroende på vilken typ av mål eller fråga som handläggs. I några typer av mål, till exempel tvångsvårdsmål, deltar även två nämndemän som domare. I vissa mål, där domstolen prövar om kommunala beslut strider mot lagen, det vill säga laglighetsprövning, deltar två särskilda ledamöter som utses av Domarnämnden.

En jurist vid kammarrätten förbereder oftast ett skriftligt förslag till domen och håller en muntlig föredragning.

I vissa mål såsom migrationsmålen, är Kammarrätten i Stockholm i egenskap av Migrationsöversdomstol, sista instans. Ett avgörande kan inte överklagas eller omprövas. Andra avgöranden än i migrationsmål kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen enligt överklagandehänvisning till avgörandet.

För att vara säker på att du får handlingen som du ska ta del av skickar domstolen två brev till dig. Breven skickas till din senast kända adress (det kan vara din e-postadress om du har lämnat den till domstolen). Om breven kommer i retur till domstolen skickas de till din folkbokföringsadress, om den inte redan har använts.

Det första brevet innehåller handlingen som du ska delges. Nästa arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande till dig om att det första brevet har skickats. Om du bara får kontrollmeddelandet, men inte handlingen, måste du kontakta domstolen snarast.

När ett mål avgjorts skickas avgörande till parterna till den adress som uppgetts hos domstolen. Om e-postadress har uppgetts kan den användas.