Häktning

I en häktningsförhandling ska domstolen ta ställning till om en person som är misstänkt för ett brott ska vara inlåst medan utredningen pågår.

Alla förhandlingar är öppna för allmänheten, även häktningsförhandlingar. Det är dock vanligt att åklagaren begär att dessa hålls inom stängda dörrar eftersom utredningen fortfarande pågår. Om ordföranden beslutar om stängda dörrar måste alla åhörare lämna salen och får inte komma in igen förrän beslutet ska meddelas.

Vad innebär en häktningsförhandling?

En häktningsförhandling ska hållas så fort som möjligt och aldrig senare än fyra dygn efter att en misstänkt person har gripits.

Förhandlingen leds av en domare som ensam fattar beslut om häktning.

Under förhandlingen

Under förhandlingen talar åklagaren om grunderna för sitt häktningsyrkande för rätten.
Den misstänkte får, genom sin försvarare, yttra sig över det som åklagaren för fram.
När förhandlingen avslutas ska rätten omedelbart besluta om personen ska häktas eller försättas på fri fot, alltså släppas.

Krav för att häktas

Det är bara en domstol som har rätt att besluta om häktning.
I normalfallet krävs det sannolika skäl för att den misstänkte har begått det aktuella brottet.
Som huvudregel krävs det även att brottet som man misstänks för kan ge fängelse i minst ett år.
Det måste också finnas risk för att den misstänkte antingen avviker, försvårar utredningen eller begår nya brott.
Slutligen ska tingsrätten ta ställning om skälen för häktning uppväger det intrång som ett häktningsbeslut innebär för den misstänkte.

Om den misstänkte häktas

Om tingsrätten beslutar att den misstänkte ska häktas berövas hen friheten genom att placeras i häkte i avvaktan på att åtal väcks och ofta till dess att dom meddelas.

Häktad med restriktioner

Tingsrätten kan även besluta att åklagaren ska få rätt att meddela så kallade restriktioner (exempelvis förbud att ha kontakt med personer utanför kriminalvården, förutom den misstänktes advokat) under häktningstiden. Vilka restriktioner det blir bestämmer åklagaren.

Häktning av en frånvarande person

I vissa fall kan tingsrätten häkta en person som inte är på plats. Det kallas "häktning i utevaro". Det kan ske om personen ännu inte är gripen.
Under häktningsförhandlingen får dennes försvarare föra talan. När den misstänkte sedan grips måste en ny häktningsförhandling hållas så snart som möjligt, aldrig senare än fyra dygn efter gripandet.

Uppdaterad

2021-03-19