- 1
Ordförande
Rättegången leds av en ordförande, som är domare vid tingsrätten. Ordföranden dömer i målet, oftast tillsammans med nämndemän.
- 2
Nämndemän
I de flesta rättegångar dömer nämndemän tillsammans med tingsrättens domare. Nämndemän är inte jurister eller anställda vid domstolen, utan har ett opolitiskt förtroendeuppdrag.
- 3
Protokollförare
Det som sägs i rättegången noteras av protokollföraren, som är anställd vid tingsrätten. Protokollföraren sköter också tekniken och spelar in förhör.
- 4
Åklagare
Under rättegången är det åklagarens uppgift att bevisa att den tilltalade har begått ett visst brott. Åklagaren arbetar vid Åklagarmyndigheten, inte på tingsrätten.
- 5
Målsägande
Den person som kan ha utsatts för brottet är målsägande. Kallas ibland för brottsoffer.
- 6
Målsägandebiträde eller stödperson
I vissa fall kan målsägande få hjälp och stöd av ett målsägandebiträde. Det är ofta en jurist från en advokatbyrå.
En målsägande som inte har ett målsägandebiträde kan ha med sig en stödperson. Det kan vara en släkting eller vän som får sitta bredvid målsägande under rättegången.
- 7
Vittne eller sakkunnig
Tingsrätten kallar vittnen till rättegången för att de ska berätta om det de har sett, hört eller känner till. Vittnen hjälper domarna att göra en rättvis bedömning av vad som har hänt.
Om det behövs kan tingsrätten kalla experter till rättegången. Sådana sakkunniga kan till exempel vara läkare eller psykologer.
- 8
Försvarare
Före och under rättegången kan den tilltalade få stöd av en försvarare. Vid allvarligare brott utser tingsrätten en offentlig försvarare från en advokatbyrå.
- 9
Tilltalad
Den person som är misstänkt för att ha begått brottet är den tilltalade. Kallas ibland för åtalad.
I vissa rättegångar deltar också:
Tolk
Om parter eller vittnen inte talar eller förstår svenska anlitar tingsrätten en tolk. En tolk kan också delta för att hjälpa någon som har svårt att höra, se eller tala.
Åhörare
Rättegångar är i regel öppna för allmänheten och då är åhörare välkomna.