Vapenlagstiftningen skiljer på ordinära skjutvapen och sådana som har begränsad effekt. Effekten bestäms utifrån den anslagsenergi en projektil har fyra meter från pipans mynning och mäts i joule.
Målet i Högsta domstolen gällde två 15-åringar som hade innehaft var sitt airsoftvapen där anslagsenergin var 1,07 respektive 0,41 joule. Frågan var om vapnen omfattades av vapenlagen eller om de var att bedöma som uppenbart ofarliga leksaker.
Den som har fyllt 18 år får inneha effektbegränsade skjutvapen utan tillstånd. För den som är under 18 år krävs tillstånd eller att vapnet används under långivarens uppsikt. Syftet är framför allt att undvika olyckor.
Det finns inte någon författningsreglerad nedre gräns som anger när anslagsenergin ska anses vara på en så låg nivå att det inte längre är fråga om ett skjutvapen som omfattas av vapenlagen.
Försvarsmaktens Forskningsinstitut, FOI, har i ett yttrande till Högsta domstolen uttalat att de i målet aktuella airsoftvapnen, liksom ett sådant vapen där anslagsenergin är 0,2 joule, kan ge allvarliga ögonskador på korta skjutavstånd.
Högsta domstolen uttalar att det kan diskuteras om det är rimligt att ett airsoftvapen med en mycket låg anslagsenergi ska omfattas av vapenlagstiftningen. Mot bakgrund av FOI:s yttrande måste dock airsoftvapen där anslagsenergin är minst 0,2 joule anses utgöra ett effektbegränsat skjutvapen enligt vapenlagen.
De båda 15-åringarna hade inte tillstånd att inneha airsoftvapnen och använde dem utan uppsikt. De dömdes för vapenbrott som är ringa till dagsböter.