Österåkers kommun antog i september 2016 en detaljplan gällande utbyggnad av Säbyvikens marina. Detaljplanen hade tagits fram efter löpande diskussioner med fastighetsägaren och ett bolag som var nyttjanderättshavare (förvaltare av fastigheten). Detaljplanebeslutet överklagades till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, av en granne, en fastighetsägarförening och den lokala naturskyddsföreningen. Mark- och miljödomstolen fann att detaljplanebeslutet skulle upphävas, eftersom kommunen inte ansågs ha hållit sig inom det handlingsutrymme som en kommun har vid detaljplaneläggning bl.a. avseende underlaget för bedömningen av om någon miljökvalitetsnorm överträds eller inte samt genom att det för vissa områden bedömdes sakna förutsättningar att upphäva strandskyddet.
I målet vid mark- och miljödomstolen behandlades enbart kommunen som motpart till de klagande. Fastighetsägaren och bolaget fick aldrig möjlighet att yttra sig och bemöta överklagandena. De klagade över domvilla till Mark- och miljööverdomstolen, som emellertid avslog deras begäran. Efter överklagande av detta beslut har Högsta domstolen funnit att underlåtenheten att höra fastighetsägaren och bolaget utgör domvilla, eftersom deras intressen påverkas på ett så påtagligt sätt av om detaljplanen upphävs så att de ska anses som motparter enligt 15 § ärendelagen i målet hos mark- och miljödomstolen.