Bolaget har anlagt fibernät i ett villaområde. De fastighetsägare som valt att ansluta sig till nätet betalade för detta en anslutningsavgift som, förutom material, avsåg markarbete som utfördes på respektive kunds tomt. Kostnaden för arbetet inom kundens tomtgräns var skattereduktionsgrundande förutsatt att arbetet kunde räknas som hushållsarbete. Som hushållsarbete räknas dock inte arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från t.ex. ett kommunalt bolag. Skatteverket hade i målet inte ifrågasatt att anslutningsavgiften i och för sig var marknadsmässig om man bara såg till det arbete som avgiften avsåg. Skatteverket menade dock att bolaget, genom att inte ta betalt för arbetet utanför tomtgränsen, de facto hade subventionerat det anläggningsarbete som hade utförts för kundernas räkning och att denna subvention innebar att kommunen, som var ensam ägare till bolaget, hade lämnat ett sådant ekonomiskt stöd som gjorde att arbetet inte räknades som hushållsarbete. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att bolaget hade valt att dela upp anläggningsarbetet i en del som avsåg arbete på respektive kunds tomt och en del som avsåg arbete utanför tomten. Den omständigheten att bolaget inte hade tagit betalt för sistnämnda arbete innebar enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte att bolaget därigenom hade lämnat ett ekonomiskt stöd för det arbete som bolaget hade tagit betalt av kunden för. De aktuella arbetena utgjorde därmed skattereduktionsgrundande hushållsarbete.
Dom i mål om skattereduktion för hushållsarbete
Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning till frågan om ett kommunalt bolags prissättning av utfört arbete avseende anslutning till bolagets fibernät innebar att arbetet inte räknades som ett skattereduktionsgrundande hushållsarbete på grund av att kommunen ansågs ha lämnat bidrag eller annat ekonomiskt stöd för arbetet.