Kvinnan och mannen träffades 2006. Hon anmälde 2011 att hon blivit våldtagen av honom 2006. Förundersökning inleddes, men lades senare ned. Mellan oktober 2017 (i samband med metoo-uppropets genombrott) och augusti 2018 publicerade kvinnan flera inlägg om mannen på Instagram och Facebook. Inläggen fick mellan ca 2 000 och 37 000 ”gilla”-markeringar. Det är med anledning av dessa inlägg som kvinnan åtalades.
Tingsrätten konstaterar i domen att kvinnan i de aktuella inläggen pekar ut mannen som våldtäktsman och att hon därigenom lämnat uppgifter som är förtalsgrundande. Den som lämnat förtalsgrundande uppgifter ska ändå inte dömas för förtal, om det varit försvarligt att lämna uppgifterna.
Tingsrätten har kommit fram till att det inte varit försvarligt av kvinnan att peka ut mannen som våldtäktsman på det sätt hon gjort.
Rättens ordförande, chefsrådmannen Malou Lindblom, säger i en kommentar:
- Uppgifterna har varit av mycket allvarligt slag, avsett händelser som låg långt tillbaka i tiden och lämnats till ett mycket stort antal personer. Tingsrätten har beaktat att mannen är en offentlig person som fått tåla lite mer, kvinnans syfte med uppgiftslämnandet och det sammanhang som uppgifterna lämnats i men har ändå kommit fram till att det inte varit försvarligt att peka ut mannen som våldtäktsman.
- Kvinnan hade kunnat berätta sin historia om hon utelämnat uppgifter som kunnat identifiera mannen.
När uppgiftslämnandet inte är försvarligt spelar det enligt lag inte någon roll om uppgifterna var sanna eller kvinnan hade skälig grund för dem. Tingsrätten har därför inte prövat om så var fallet.
Tingsrätten har kommit fram till att brottet ska bedömas som grovt.
Chefsrådmannen Malou Lindblom förklarar varför:
- Uppgifterna har fått stor spridning och avsett mycket allvarlig brottslighet. De har också lett till stor skada för målsäganden, både i hans yrkesliv och privatliv.
Mot bakgrund av att kvinnan är ostraffad och lever under ordnade förhållanden döms hon till villkorlig dom och böter.
Tingsrätten dömer också kvinnan till att betala skadestånd till mannen med sammanlagt 90 000 kr. Av beloppet avser 80 000 kränkningsersättning och 10 000 kr ersättning för psykiskt lidande.
Chefsrådmannen Malou Lindblom motiverar tingsrättens beslut om kränkningsersättning:
- Kvinnan har vid upprepade tillfällen under en längre period lämnat uppgifter om att mannen gjort sig skyldig till mycket klandervärd brottslighet. Det har funnits en betydande risk för att de som tagit del av uppgifterna fäst tilltro till dem. Det är bl.a. mot den bakgrunden som tingsrätten vid en samlad bedömning funnit att kränkningsersättningen ska bestämmas till 80 000 kr.
Rättens ledamöter är överens.
Rättens ordförande Malou Lindblom kommer att finnas tillgänglig för frågor från journalister från kl. 14.15.