Kvinnan och mannen hade en relation omkring åren 2015–2016. Vid ett tillfälle hösten 2017 gjorde kvinnan ett inlägg i en hemlig Facebookgrupp i vilket hon namngav mannen och uppgav att han under ett års tid hade utsatt henne för sexuella övergrepp. Facebookgruppen hade i vart fall omkring 600 medlemmar. Ungefär vid samma tid gjorde hon även en polisanmälan mot mannen. En förundersökning inleddes med anledning av anmälan, men efter ungefär ett halvår lades den ner. I såväl traditionella som sociala medier rapporterades det från hösten 2017 om att det fanns tre olika kvinnor som hade polisanmält mannen för sexualbrott. Åtalet för grovt förtal mot kvinnan avser enbart det inlägg som kvinnan gjorde i den hemliga Facebookgruppen.
Tingsrätten konstaterar i domen att kvinnan genom Facebookinlägget har pekat ut mannen som brottslig och att hon därigenom lämnat en uppgift som är förtalsgrundande. Den som lämnat en förtalsgrundande uppgift ska ändå inte dömas för förtal, om det var försvarligt att lämna uppgiften. Om domstolen skulle finna att det i och för sig var försvarligt att lämna uppgiften ska den tilltalade ändå dömas om denne inte visar att uppgiften var sann eller att denne hade skälig grund för den.
Tingsrätten har kommit fram till att det inte var försvarligt att peka ut mannen som brottslig på det sätt som kvinnan gjort. Eftersom det inte var försvarligt har tingsrätten ingen anledning att pröva om uppgiften var sann eller om kvinnan hade skälig grund för den.
Tingsrätten har kommit fram till att brottet ska bedömas som grovt, främst eftersom uppgifterna avsett mycket allvarlig och stigmatiserande brottslighet och lämnats till en relativt stor grupp människor avseende en mycket känd person.
Rättens ordförande, rådmannen Mattias Möller, säger i en kommentar:
- Det är självklart att kvinnan hade rätt att lämna uppgifter om sexuella övergrepp, såväl i Facebookgruppen som på andra ställen. Men hon skulle inte ha pekat ut mannen, det var inte försvarligt.
Rättens ledamöter är överens om domslutet. En nämndeman har i en avvikande mening funnit att det i och för sig var försvarligt att lämna uppgiften men att kvinnan inte visat att uppgiften var sann och inte heller att hon hade skälig grund för den. Även den nämndemannen anser alltså att kvinnan ska dömas för grovt förtal.