Högsta domstolen
 

Ett hot om skolskjutning har bedömts som olaga hot

Mål: B 6337-19
Ofta brukar ett hot som bedöms som ett straffbart olaga hot vara framfört direkt av gärningsmannen till den eller de som hotas. I det nu aktuella fallet hade hotet riktats mot elever och personal på en gymnasieskola, cirka 2 500 personer. Hotet var framställt genom att en text på ryska hade lagts till på Snapchat och där kunnat ses av bl.a. några elever vid skolan.

Ett hot som riktas mot allmänheten, t.ex. ett hot om en bomb på allmän plats, anses i regel inte utgöra ett olaga hot. För det krävs att hotet är riktat mot enskilda personer eller en avgränsad krets av personer. Tingsrätten ansåg att kretsen i det aktuella fallet inte var tillräckligt bestämd och friade den åtalade. Högsta domstolen har instämt i hovrättens bedömning att kretsen var så avgränsad att ansvar för olaga hot aktualiserades.

Den hotfulla texten var skriven på ryska, men en av de som sett den översatte texten och spred den vidare. Innebörden av hotet kom på så sätt till andra elevers och skolpersonals kännedom.

Gärningsmannen, som var ung, fälldes till ansvar och påföljden blev 30 timmars ungdomstjänst.