Svaranden ansåg att det förekommit flera fel i tingsrättens handläggning och yrkade att tredskodomarna skulle undanröjas. Hon gjorde bland annat gällande att ett tredskodomsföreläggande inte kunde ges endast i muntlig form, och vidare att ett sådant föreläggande inte alls skulle ha getts eftersom hon angett sin inställning till kärandens krav under bodelningsförrättningen.
Högsta domstolen slår fast att det inte finns något hinder mot att förelägga en svarande att komma in med svaromål vid påföljd av tredskodom även om denne angett sin inställning till kraven under bodelningsförrättningen. Tingsrätten ska dock alltid göra en prövning i det enskilda fallet av om det är lämpligt med ett sådant föreläggande.
Däremot måste – såväl av rättssäkerhetsskäl som lämplighetsskäl – ett tredskodomsföreläggande vara skriftligt. Tingsrättens handläggning var alltså felaktig i det avseendet.