Rådmannen Lars I. Magnusson, som tillsammans med nämndemän har dömt i målet, lämnade följande kommentar i anslutning till att domen meddelades i dag:
– Det är ovanligt att en asylsökande åberopar en könsidentitet som transperson som skyddsskäl. Rätten har i detta fall varit enig om att den asylsökande har redogjort för sina reflektioner om att hon identifierar sig som kvinna på ett klart och detaljerat sätt.
Migrationsdomstolens bedömning
Domstolen har alltså lagt kvinnans berättelse till grund för bedömningen av hennes behov av skydd. Den asylsökande har inte gjort någon särskild hemvist sannolik och har därför prövats mot både Kuwait och Irak. Migrationsdomstolen har ansett att det mot bakgrund av åberopad landinformation och Migrationsverkets bedömning framstår som sannolikt att hotbilden sträcker sig över hela de båda länderna. Utöver detta framhåller Lars I. Magnusson följande:
– Kvinnan skulle inte ha möjlighet att öppet berätta om sin bakgrund för människor vare sig i Irak eller i Kuwait och risken är då att hon måste utstå repressalier på den ort där hon bosätter sig som transperson. I domen konstateras även att det sannolikt saknas möjligheter för kvinnan att få ett adekvat myndighetsskydd.