Den som bedriver en verksamhet som medför skyldighet att betala mervärdesskatt får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv i verksamheten. Ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad får dock inte dras av.
Målet gäller fastighetsägare som ska installera mätutrustning för individuell mätning av el och vatten i byggnader som används för bostadsändamål. Anledningen är att de boende ska betala för sin faktiska förbrukning av el och vatten. Vidare ska el- och vattensystem köpas in och installeras. Då Högsta förvaltningsdomstolen tidigare funnit att fastighetsägarnas leveranser av el och vatten är skattepliktiga (HFD 2019 ref. 54) ville fastighetsägarna veta om de har rätt till avdrag för den ingående skatt som hänför sig till de aktuella förvärven.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att el- och vattensystem är nödvändiga för att en byggnad ska kunna användas för bostadsändamål. Sådana system får därmed betraktas som en del av bostadsbyggnaden och den ingående skatt som hänför sig till förvärv som avser el- och vattensystem omfattas därför av avdragsförbudet avseende stadigvarande bostad. Sådan utrustning som behövs för att en fastighetsägare ska kunna mäta och ta betalt av de boende för deras faktiska förbrukning av el och vatten är däremot inget som motiveras av en byggnads funktionssätt utan av de skattepliktiga leveranserna av el och vatten. Ingående skatt som hänför sig till förvärv av mätutrustning omfattas därmed inte av avdragsförbudet.
Högsta förvaltningsdomstolen fann alltså att fastighetsägarna har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig till inköp och installation av sådan utrustning som gör det möjligt att mäta och ta betalt av de boende för deras faktiska förbrukning av el och vatten men inte för mervärdesskatt som hänför sig till inköp och installation av el- och vattensystem.