Händelserna gällande ekonomisk brottslighet med koppling till pensionsfonder inträffade under åren 2015–2016 och har riktats mot Pensionsmyndigheten och pensionssparare.
Trolöshetsbrottet har i huvudsak bestått i att det för ett fondbolags räkning har gjorts elva investeringar i eller genom finansiella instrument i form av Exchange Traded Instruments (ETI:er) och s.k. debenture bonds till ett totalt belopp om 45,9 miljoner euro. Fondbolaget har varit anslutet till systemet för premiepension. Investeringarna, som regelmässigt har inneburit förluster för fondbolaget, har inte varit affärsmässigt betingade och inte utförda fackmannamässigt med främjande av fondbolagets och Pensionsmyndighetens bästa intresse avseende risk, avkastning och affärsmässighet. Skadan för fondbolaget och Pensionsmyndigheten har bestått i en beaktansvärd risk för slutlig förlust med mycket stora belopp.
Med investerade medel har bolag eller fonder som utgjort del av de finansiella instrumenten gjort sex inköp av aktier i ett svenskt elhandelsbolag. Aktierna har sålts av en av de tilltalades bolag och har varit kraftigt överprissatta. Med de medel som flutit in genom överlåtelserna har ytterligare ekonomiska transaktioner utförts. Det är genom aktieöverlåtelserna och de efterföljande transaktionerna som det grova penningtvättsbrottet har begåtts.
Tingsrätten konstaterar i sin dom att brottsligheten varit mycket välplanerad, systematisk och avsett stora värden. Den har även riktats mot ett viktigt samhällssystem som pensionssystemet och har därmed ett högt straffvärde.
Målet har varit mycket omfattande. Huvudförhandlingen pågick under 40 förhandlingsdagar fördelade på fem månader. Förutom de tilltalade har ytterligare 28 förhörspersoner hörts. Det skriftliga förundersökningsmaterialet i målet uppgår till cirka 32 000 sidor.
För mer information kontakta ordföranden i målet, rådmannen Klas Lohmander, avdelning 2. Se kontaktuppgifterna.