De båda åtalade döms för att ha vilselett personer att lämna sina husbilar, och i ett par fall sina personbilar, för att det företag i vilket mannen och kvinnan var verksamma skulle sälja fordonet åt dem. Vilseledandet bestod enligt åklagaren i att mannen och kvinnan inte hade för avsikt att förmedla någon betalning. Ingen av målsägandena fick betalt för sina bilar. Bilarna såldes i stället till väsentligt lägre priser än vad som hade bestämts i det avtal som slöts när bilen lämnades in och pengarna från försäljningen togs om hand av dem som var inblandade i företaget.
Mannen hade i några fall varit med och tagit emot bilarna, men oftast var det kvinnan som svarade för mottagandet. Mannen överbevisades om att ha varit en av dem som hade tagit kontakt med målsägandena och erbjudit sig att i företagets namn förmedla försäljningen. Det blev också bevisat att mannen hade hanterat de pengar som flöt in efter att bilarna hade sålts. Även kvinnan hade tagit hand om pengar som kom från försäljningarna. Mannen hävdade att han som så kallad målvakt under hot från den verklige huvudmannen hade tvingats att agera som han gjorde. Tingsrätten fann dock att han hade haft en långt mera aktiv och självständig roll i företaget än vad han erkänt.
Kvinnan anställdes inledningsvis för att hjälpa till och ta emot kunder och utlovades att få ersättning i svarta pengar. Hon kom därefter att agera för att ta hand om pengar, städa undan spår av brottsligheten och gömma inlämnade husbilar.
- Polis och åklagare har lagt ett komplicerat pussel för att utreda vad som har hänt. Tingsrätten har funnit att bevisningen mot de åtalade innebar att det är ställt utom rimligt tvivel att de agerat på det sätt åklagaren påstått, säger f.d. lagmannen Conny Jörneklint, som varit rättens ordförande.
Av utredningen har framgått att fler än de två åtalade var inblandade i verksamheten. Dessa har polisen dock inte lyckats identifiera.
Målet var omfattande och huvudförhandlingen sträckte sig över sex dagar.
Rätten var enig i sin dom.