Bakgrunden till tvisten är att det på webbplatsen nordfront.se återgavs vissa utdrag ur ovan nämnda litterära verk – för vilka den upphovsrättsliga skyddstiden gått ut – vid sidan av det material som i övrigt fanns på webbplatsen. Enligt Akademien var en del av det övriga materialet brottsligt eller gav i vart fall uttryck för nedvärdering och kränkning av folkgrupper. Verken hade därför, enligt Akademien, använts i ett främmande och kränkande sammanhang. Akademien begärde att användningen av de litterära verken skulle förbjudas med stöd av upphovsrättslagens bestämmelse om klassikerskydd, som ger de mera betydelsefulla verken visst skydd även efter den upphovsrättsliga skyddstidens utgång.
Föreningarna framförde ett flertal invändningar mot Akademiens talan. De hävdade bl.a. att återgivningarna inte omfattades av klassikerskyddet på grund av att de litterära verken inte hade förändrats eller förvanskats.
Den avgörande frågan i målet kom att bli om klassikerskyddet är tillämpligt då ett verk – utan att ha bearbetats eller i någon form förändrats – har återgetts i ett kränkande sammanhang.
Efter att ha redogjort för vad som sagts i lagförarbetena till klassikerskyddet gör Patent- och marknadsdomstolen bedömningen att klassikerskyddet endast är tillämpligt när ett verk har utsatts för förändringar. Det finns enligt domstolen inte något som talar för att klassikerskyddet är avsett att omfatta den situationen att ett verk återges i ett oförändrat skick men i ett sammanhang som framstår som stötande. Akademiens förbudstalan har därför lämnats utan bifall.
- I en kommentar säger rådmannen Tomas Norström, som varit en av ledamöterna i rätten, att det är första gången som klassikerskyddet prövas i domstol trots att regleringen funnits sedan upphovsrättslagens tillkomst år 1960. Det finns således ingen rättspraxis att falla tillbaka på vid prövningen av målet. Domstolen har i stället gjort sin bedömning med utgångspunkt i lagförarbeten från slutet av 1950-talet.
- Tomas Norström bekräftar vidare att tolkningen av förarbetsuttalandena i viss mån försvåras av att de är skrivna för en annan tid, men tillägger att en sådan extensiv tolkning som Akademien förordat skulle kunna ha vissa yttrande- och tryckfrihetsrättsliga konsekvenser. Utgångspunkten är, som bekant, att det efter skyddstidens utgång i upphovsrättsligt hänseende står var och en fritt att utnyttja verket i vilken form och på vilket sätt som helst.