För att ändra en stiftelses ändamål krävs tillstånd av Kammarkollegiet. Tillstånd till ändring får ges bl.a. om det finns synnerliga skäl.
Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen hade att ta ställning till var om ett behov som någon annan än stiftelsen har kan utgöra synnerliga skäl för ändring av ändamålet.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att varken den aktuella lagtexten eller dess förarbeten ger någon omedelbar vägledning i denna fråga. Frågan måste därför avgöras utifrån lagstiftningens övergripande syften och de principer som den vilar på.
Ett grundläggande krav för att en stiftelse ska föreligga är att viss egendom enligt ett stiftelseförordnande avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Att tillåta att någon annans behov läggs till grund för att ändra en stiftelses ändamål skulle enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening urholka kravet på varaktighet.
Vidare får bestämmelsen om ändring på grund av synnerliga skäl, mot bakgrund av hur övriga bestämmelser om ändring av ändamål är utformade, anses avse omständigheter som är hänförliga till stiftelsens förmåga att fullfölja ändamålet eller att tillgodose detta. Bestämmelsen får alltså förstås så att synnerliga skäl för ändring av ändamål kan finnas när det på grund av olika omständigheter hänförliga till stiftelsens behov eller verksamhet framstår som orimligt att behålla ändamålet oförändrat.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening saknas det således stöd för att ändra en stiftelses ändamålsföreskrifter med hänvisning till behov som någon annan än stiftelsen har. Högsta förvaltningsdomstolen avslår därför stiftelsens överklagande.