Högsta förvaltningsdomstolen
 

Dom i mål om inkomstskatt

Mål: 6276--6278-19
Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att det funnits särskilda skäl för att anse att andelar i ett fåmansföretag var kvalificerade trots att bolaget till betydande del var ägt av utomstående investerare.

Utdelning på s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag beskattas delvis som inkomst av tjänst. En andel i ett fåmansföretag är som huvudregel kvalificerad om delägaren är verksam i betydande omfattning. Enligt den s.k. utomståenderegeln gäller dock att om utomstående i betydande omfattning äger andelar i företaget så ska de verksamma delägarnas andelar anses vara kvalificerade bara om det finns särskilda skäl. Bakgrunden till den regeln är att det i sådana fall ofta saknas anledning för de verksamma delägarna att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst i syfte att minska skatten, eftersom dessa delägare i så fall också måste avstå en del av arbetsinkomsten till de utomstående ägarna.

Målen gäller beskattning av utdelningar från ett fåmansföretag till en verksam delägare. Bolaget hade ett aktiekapital om 500 000 kr fördelat på 100 000 A-aktier och 400 000 B-aktier. A-aktierna ägdes av bl.a. bolagets grundare och ett antal av de anställda. B-aktierna ägdes till ca 90 procent av externa investerare. Det fanns således ett betydande utomstående ägande i fåmansföretaget och personens andelar var därför kvalificerade endast om det fanns särskilda skäl.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att såväl A- som B-aktieägarna hade bidragit med en krona per aktie till aktiekapitalet. Därutöver hade B-aktieägarna förbundit sig att lämna aktieägartillskott med upp till en miljard kronor medan A-aktieägarna inte hade åtagit sig att tillskjuta något ytterligare kapital. I det investeringsavtal som parterna hade ingått fanns dock villkor om att vissa nyckelpersoner skulle ägna sin arbetstid åt bolagets verksamhet. Parterna hade vidare genom investeringsavtalet kommit överens om hur stor lön de verksamma delägarna kunde ta ut samt hur vinsten i bolaget skulle fördelas.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att den aktuella avtalskonstruktionen, med aktier av olika slag och avtal som reglerade hur vinsten skulle fördelas, medförde att det utomstående ägandet inte kunde anses motverka att arbetsinkomster omvandlades till kapitalinkomster. Enligt domstolen ledde tvärtom den valda konstruktionen till just detta. Det fanns därmed särskilda skäl att, trots det utomstående ägandet, anse att personens andelar i fåmansföretaget var kvalificerade.