Genom hovrättens dom var det klart att gåvorna kunde jämställas med testamente till förmån för hustrun.
Högsta domstolen uttalar att en utgångspunkt är att en första bodelning under äktenskapet, som innebär en hälftendelning, inte träffas av det förstärkta laglottsskyddet enligt ärvdabalken. Om bodelningen vid en helhetsbedömning framstår som ett led i en sammansatt transaktion som i realiteten innebär att rätten till laglott kringgås, bör den emellertid kunna omfattas. I domen klargörs också att det – när storleken av barnens laglotter beräknas – är gåvornas hela värde som ska läggas till kvarlåtenskapen. Några särskilda skäl mot att tillämpa det förstärkta laglottsskyddet finns inte enbart på grund av att gåvotagaren är den avlidnes make eller att de laglottsberättigade barnen själva fått gåvor som inte utgör förskott på arv.
Högsta domstolen bedömde att bodelningen skulle jämställas med ett testamente till förmån för hustrun, att den bortgivna egendomens hela värde skulle läggas till kvarlåtenskapen efter mannen samt att det inte fanns några särskilda skäl mot att tillämpa det förstärkta laglottsskyddet. Högsta domstolen biföll barnens talan helt, och hustrun ska därför betala sammanlagt ca 22 miljoner kr till vart och ett av mannens tre barn.