Högsta domstolens bedömning bygger på att folkrätten inte medför en skyldighet för Sverige att alltid ge främmande stater immunitet mot verkställighet här. Högsta domstolen har ansett att ändamålet med innehavet av tillgångarna vid tiden för utmätning är avgörande och att detta var att på ett mer allmänt plan långsiktigt bidra till att bevara och öka den främmande statens förmögenhet för framtida användning. Detta var emellertid inte ett ändamål av sådant kvalificerat slag att huvudregeln om immunitet mot verkställighet hindrar verkställighet i den utmätta egendomen.
En främmande stat ansågs inte vara immun mot verkställighet i marknadsnoterade aktier
Vissa företag och personer som gjort investeringar i Kazakstan fick rätt till skadestånd av Kazakstan enligt en skiljedom. Investerarna begärde verkställighet i Sverige i bland annat marknadsnoterade aktier som fanns i en depå hos en bank. Tillgångarna utmättes. Kazakstan överklagade utmätningen och invände att tillgångarna inte tillhörde Kazakstan, utan dess centralbank, samt att tillgångarna inte fanns i Sverige. Kazakstan invände också att staten hade folkrättslig immunitet mot verkställighet i tillgångarna. Högsta domstolen har prövat immunitetsinvändningen och bedömt att immunitet inte föreligger. Hovrätten får nu pröva övriga invändningar mot utmätningsbeslutet.