Ett företag i Gävle tillverkar whisky och säljer den både här i landet och i andra EU-länder. Företaget annonserade för whiskyn på sitt Instagramkonto med två bilder.
Enligt den s.k. bildregeln i alkohollagen får annonser för alkoholdrycker i princip bara innehålla en bild på själva varan och råvaror som ingår i denna. De två bilder som företaget använde framställde mer än detta och gick klart utöver vad som var tillåtet enligt bildregeln.
Frågan var om företaget skulle förbjudas att marknadsföra whiskyn på detta sätt eller om bildregeln inte fick användas på grund av EU-rätten. Eftersom företaget säljer whisky också till andra EU-länder, kan nämligen en tillämpning av bildregeln hindra den fria rörligheten för varor inom EU.
Enligt en bestämmelse i EU-rätten får begränsningar göras i den fria varurörligheten för att skydda folkhälsan. Högsta domstolen kommer fram till att bildregeln uppfyller de krav på rimlighet och proportionalitet som krävs för att en sådan begränsning som bildregeln innebär ska få göras. Hänsyn tas då bl.a. till att bildregeln ska hindra unga från att lockas in i missbruk. Högsta domstolens avgörande bygger på den praxis som finns från EU-domstolen om vilken närmare kontroll av den nationella handelshindrande regeln som den nationella domstolen ska göra i detta sammanhang.
Högsta domstolen förbjuder därför företaget att i sin marknadsföring av whiskyn använda de två bilderna.