Högsta förvaltningsdomstolen
 

Dom i mål om kamerabevakning

Mål: 5358-20
Fråga om förutsättningarna för att bevilja tillstånd till kamerabevakning på en viss plats i en badanläggning i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor eller begränsa verkningarna av inträffade olyckor var uppfyllda.

För kamerabevakning av en plats som allmänheten har tillträde till krävs tillstånd i vissa fall. För att säkerställa både behovet av kamerabevakning och rätten till skydd för den personliga integriteten ska en intresseavvägning göras vid tillståndsprövningen.

Vid bedömningen av bevakningsintresset ska det särskilt beaktas om bevakningen behövs för vissa ändamål, som t.ex. att förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor eller begränsa verkningarna av inträffade olyckor. Vid bedömningen av integritetsintresset är det bl.a. av betydelse hur bevakningen ska utföras och vilket område som ska bevakas.

I målet var frågan om ett kommunägt bolag skulle få tillstånd till kamerabevakning av en bubbelpool i en badanläggning som allmänheten har tillträde till. Det sökta tillståndet omfattade kamerabevakning i realtid dygnet runt utan rätt att spela in och spara material och utan rätt att avlyssna ljud. Ändamålet med bevakningen var att förhindra olyckor.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det inte är en förutsättning för tillstånd till kamerabevakning att en olycka faktiskt har inträffat just på den plats som bevakningen avser. Behovet av kamerabevakning kan avse såväl platser där olyckor tidigare har inträffat som platser där det av andra skäl kan konstateras att det finns en förhöjd olycksrisk.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att en badanläggning är en plats där risken för olyckor måste betraktas som hög. Även om det inte framgick av utredningen att bubbelpoolen hade varit olycksdrabbad var därför bedömningen att en förhöjd risk för olyckor föreligger där. Vidare var bedömningen att det finns en reell risk för olyckor mot bakgrund av att utredningen visade att olyckor hade inträffat i den del av badanläggningen där bubbelpoolen är placerad.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening gav dessa omständigheter stöd för att det finns behov av att kamerabevaka bubbelpoolen i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor eller begränsa verkningarna av inträffade olyckor. Denna bedömning förstärktes av att bubbelpoolen är placerad så att den är skyddad från insyn. Bevakningsintresset talade därmed starkt för att tillstånd till kamerabevakning skulle beviljas.

Nästa fråga var om bevakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att integritetsintresset försvagades av att de enskilda som kan komma att bli föremål för kamerabevakning samtidigt är de som kamerabevakningen syftar till att skydda. Bevakningen är därtill avsedd att ske i realtid, utan bildinspelning eller ljudupptagning. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att integritetsintrånget fick betraktas som förhållandevis litet.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats var att intresset av kamerabevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Förutsättningarna för att bevilja tillstånd till kamerabevakningen var därmed uppfyllda.