Kirurgen var åtalad för ingrepp med syntetiska luftstrupar som han gjorde på tre patienter under åren 2011 och 2012. Åklagarna gjorde gällande att ingreppen hade åsamkat patienterna svåra kroppsskador och att två av dem också hade drabbats av långvarigt lidande. Åklagarna begärde i första hand att kirurgen skulle dömas för grov misshandel och i andra hand att gärningarna skulle bedömas som vållande till kroppsskada, grovt brott.
Tingsrätten har kommit fram till att ingreppen inte stod i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Med hänsyn till patienternas tillstånd bedömer tingsrätten ändå att ingreppen på de två första patienterna var försvarliga och att kirurgen därför ska gå fri från ansvar eftersom han handlade i nöd i straffrättslig mening.
Vid tidpunkten för ingreppet på den tredje patienten var dock erfarenheterna från de två första ingreppen sådana att kirurgen skulle ha avstått från att låta ännu en patient genomgå ingreppet.
- Nyttan som behandlingsmetoden kunde förväntas medföra stod helt enkelt inte i proportion till de risker som ingreppet var förenat med, säger juristdomarna i målet, Ewa Lindbäck och Björn Skånsberg.
Enligt tingsrätten har kirurgen insett riskerna med det ingrepp som han nu döms för. Ingenting har emellertid framkommit som talar för att han var likgiltig inför att ingreppet skulle leda till svåra kroppsskador och ett långvarigt, svårt lidande. Han ska därför inte dömas för ett uppsåtligt misshandelsbrott utan för det oaktsamma brottet vållande till kroppskada. Brottet är med hänsyn till omständigheterna att bedöma som grovt.