Studenten åtalades för näringspenningtvätt bestående i att hon medverkat i elva banktransaktioner under två tidsperioder med ett halvårs mellanrum där det sammanlagda beloppet uppgick till drygt 440 000 kr. Hon dömdes för detta i tingsrätten och i hovrätten.
Målet gällde särskilt om studentens banktransaktioner hade varit ett led i en verksamhet som bedrivits vanemässigt eller i större omfattning.
I domen konstateras att näringspenningtvätt infördes för att komma åt penningtvätt som begås i samband med ekonomisk och organiserad brottslighet. Det krävs därför, även om det inte är fråga om näringsverksamhet, att åtgärderna kan ses som ett led i en verksamhet som är uppbyggd med tillräcklig grad av organisation och struktur.
Omständigheterna kring de transaktioner som studenten medverkade i var visserligen av sådant slag att de skäligen kunde antas vara vidtagna i penningtvättssyfte, men transaktionerna kunde inte betecknas vare sig som vanemässiga eller sammantaget som ett led i en verksamhet av större omfattning. Hon frikändes därför från ansvar för näringspenningtvätt.