Den ansvarige utgivaren bestred ansvar för brott och invände att det som publicerats inte utgjorde förtalsgrundande uppgifter, att publiceringen i vart fall varit försvarlig och att det funnits skälig grund för uppgifterna.
Högsta domstolen har kommit fram till att påståendena i artikeln innefattade uppgifter om samröre mellan journalisten och de två terrorgrupperna och att detta var ägnat att utsätta honom för andras missaktning. Det var därmed fråga om uppgifter som är förtalsgrundande.
Det är i och för sig försvarligt att publicera uppgifter om att en journalist på en stor dagstidning har kopplingar till terrororganisationer. Sådana omständigheter kan ha stor betydelse för allmänhetens möjlighet att bedöma dennes trovärdighet som journalist och värdera hans eller hennes texter. En förutsättning för ansvarsfrihet är dock att det kan visas att uppgifterna är sanna eller att det funnits skälig grund för dem.
I det här fallet fanns inget stöd för att uppgifterna var sanna och det var inte heller visat att webbtidningen haft skälig grund för uppgifterna.
Den ansvarige utgivaren har därför gjort sig skyldig till yttrandefrihetsbrottet förtal. Gärningen har bedömts som grovt förtal, framför allt mot bakgrund av att många har kunnat ta del av uppgifterna och faktiskt också har gjort det, att uppgifterna innefattat allvarliga påståenden och att journalisten pekats ut med namn och bild. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter.