Förfarandet är ett samarbete mellan Polisen, Åklagarmyndigheten, domstolarna och Domstolsverket, Rättsmedicinalverket samt Kriminalvården. Det går i korthet ut på att när Polisen har stoppat en misstänkt gör de utredningen klar på plats och ger den misstänkte en preliminär tid för rättegång. Arbetssättet har pågått i form av försöksverksamhet sedan 2018, med en succesiv utbyggnad sedan dess.
Under 2022 användes snabbförfarandet på 36 procent av alla brottmål i de 27 tingsrätter som då ingick i försöksverksamheten. De vanligaste brotten inom förfarandet är narkotikabrott, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen. Mediantiden från brott till dom var under de första nio månaderna under 2022 7,1 veckor.
- Snabbförfarandet har visat sig vara både effektivt och rättssäkert. Att det nu införs på alla tingsrätter och blir ett permanent arbetssätt är positivt både för medborgarna och domstolarna, säger Carin Westerlund, projektledare för snabbförfarande i brottmål på Domstolsverket.
På de 27 tingsrätter där snabbförfarandet redan tillämpas är arbetssättet från och med den 1 januari permanent. Vid de återstående 21 tingsrätterna kommer det att börja användas under året när så bestäms lokalt i samverkan mellan tingsrätten, åklagarkammaren och det lokala polisområdet.