Högsta domstolen
 

Högsta domstolen presenterar sin verksamhet

Högsta domstolen publicerar nu sin verksamhetsberättelse för 2022. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och ny kanslichef. I verksamhetsberättelsen finns även återkommande avsnitt som redogörelser för händelser under året i urval och vissa statistiska underlag gällande Högsta domstolens målhantering.

Verksamhetsberättelsen innehåller, i sedvanlig ordning, ett särskilt tema. För 2022 års verksamhetsberättelse är temat Internationella strömningar. Det alltmer utpräglade internationella inslaget i arbetet berörs även av Högsta domstolens ordförande Anders Eka i texten Ordföranden har ordet.

  • - I och med Sveriges anslutning till EU och genom Europakonventionens ökade betydelse ingår de svenska domstolarna numera i ett tydligt europeiskrättsligt sammanhang. Det visar sig förstås i den dömande verksamheten. Men det betyder också att vi på ett helt annat sätt än tidigare har kontakter med domstolar och domare i resten av Europa.

Som Anders Eka framhåller har såväl den dömande verksamheten som samarbetet mellan olika domstolar numera en tydlig internationell prägel. Under 2022 tog sig detta bland annat uttryck i form av att Högsta domstolen arrangerade Stockholm Colloquium; en konferens som anordnades för presidenterna för de högsta domstolarna i Europa. Utöver detta uppmärksammas att Högsta domstolen under tre dagar i april 2022 bjöd in externa representanter till fokusgruppsseminarier. Syftet med seminarierna var att inhämta värdefulla synpunkter på Högsta domstolens domskrivning och externa kommunikation.

Verksamhetsberättelsen innehåller även korta referat av ett urval av de vägledande avgöranden som Högsta domstolen meddelade 2022. Av dessa kan några nämnas särskilt.

  • ”Mordet i Husum”, i vilket Högsta domstolen fann att ett 26 år gammalt mord skulle prövas på nytt efter resning.
  • "BankID-bedrägeriet”, i vilket Högsta domstolen kom fram till att en konsument hade rätt till ersättning efter att obehöriga transaktioner gjorts från konsumentens konto.
  • ”Universalitetsprincipen”, i vilket Högsta domstolen bedömde att svensk domstol är behörig att pröva ett åtal mot en schweizisk medborgare för gärningar som påstås ha begåtts i Sudan.

En engelsk översättning av verksamhetsberättelsen kommer att publiceras längre fram.

Den som är intresserad av en intervju med Anders Eka eller som vill få mer information om Högsta domstolens verksamhet kan kontakta den administrativa fiskalen Rebecka Jungstedt.