Under 2023 ska nämndemän till landets domstolar väljas för mandatperioden 2024-2027. I domstolarna finns det totalt cirka 8 500 nämndemän.
Domstolsverket har av regeringen fått i uppdrag att genomföra kommunikationsinsatser inför detta val. Det handlar om att ännu en gång informera nominerande och väljande organ om vikten av en mer allsidig sammansättning och att fler nämndemän än tidigare rekryteras utanför partipolitiken.
I sociala medier kommer vi att berätta om vad uppdraget som nämndeman innebär och hur valet går till.
- Många av dagens nämndemän vill förhoppningsvis fortsätta sitt uppdrag, men det är också naturligt att en viss andel slutar. Det finns personer som gärna vill bli nämndemän men inte vara medlem i ett politiskt parti. Om det vittnar många som hör av sig till oss. Om vi ska komma framåt i frågan måste partierna vara villiga att släppa kravet på partimedlemskap och politiskt engagemang för att nominera nämndemän, säger Thomas Rolén.
Gyllene tillfälle till samhällsinsats
Nämndemännen avgör mål och ärenden i domstolarna tillsammans med juristdomarna. De är representanter för Sveriges befolkning och bidrar med insyn till domstolarna. De nomineras av de politiska partierna och väljs av kommun- och regionfullmäktige. Nämndemännen är inte jurister, utan får den utbildning de behöver av domstolen.
- Uppdraget som nämndemän är just nu väldigt aktuellt. Domstolarna behöver lämpliga personer med olika bakgrund och i olika åldrar, och de behöver fler yngre. Många av dagens nämndemän vittnar om att uppdraget är meningsfullt och spännande. Här finns ett gyllene tillfälle för den som vill göra en samhällsinsats och få insyn i hur domstolarna fungerar, säger Thomas Rolén.