I en gärningsbeskrivning anger åklagaren den brottsliga gärningen. Det är ofta ett händelseförlopp med uppgift om tid, plats och övriga omständigheter. Gärningsbeskrivningen utgör en ram för brottmålsprocessen.
I det aktuella fallet angav åklagaren en viss gärningsbeskrivning och att det var straffbestämmelsen våldtäkt mot barn som skulle användas. Hovrätten ansåg att bevisningen inte var tillräcklig för att döma för det brottet. Hovrätten angav att åklagaren inte hade yrkat ansvar för något annat brott. Den tilltalade skulle därför frikännas.
Riksåklagaren har i sitt överklagande angett att det som står i gärningsbeskrivningen även gör det möjligt att döma för brottet grovt sexuellt övergrepp mot barn. Genom att inte ta upp detta med parterna och pröva den alternativa brottsrubriceringen menar riksåklagaren att hovrätten har gjort sig skyldig till ett rättegångsfel.
– Högsta domstolens beslut innebär att domstolen kommer att pröva frågan om rättegångsfel har förekommit när det gäller hovrättens hantering och prövning av alternativa brottsrubriceringar och lagrum inom ramen för gärningsbeskrivningen, säger justitierådet Stefan Johansson som är en av de domare som har deltagit i beslutet. – Högsta domstolen ska alltså inte nu pröva hela målet utan bara just denna fråga. Målet i övrigt har förklarats vilande i avvaktan på hur Högsta domstolen bedömer frågan om rättegångsfel, förklarar han.