En kurdisk man döms för bl.a. försök till finansiering av terrorism, grovt brott

Åtalet i korthet

• Den åtalade mannen ska bl.a. med vapenhot ha försökt förmå målsäganden, en kurdisk näringsidkare, att överlämna pengar till terroristorganisationen PKK.
• Gärningen ska bedömas som både försök till grov utpressning och finansiering av terrorism, grovt brott.
• Därutöver ska mannen ha innehavt samma vapen i sin lägenhet några veckor efter utpressningsförsöket. Han ska därför dömas för grovt vapenbrott.

Tingsrättens bevisvärdering

Förhörsuppgifterna om vad som hände vid utpressningsförsöket var i stora delar samstämmiga. Uppgifterna stöds också av en övervakningsfilm från den restaurang där utpressningsförsöket ägde rum. Den tekniska utredningen om revolvern gav också ett klart stöd för att den åtalade mannen använde revolvern vid utpressningsförsöket. Tingsrätten anser därför att åklagaren bevisat det olaga tvång som beskrivs i åtalet avseende utpressningsförsöket.

Utredningen visar att PKK bedriver en mycket omfattande insamlingsverksamhet i Europa med använd­ning av bl.a. utpressning av kurdiska näringsidkare. En hög PKK-ledare bedöms ha varit i Stock­holm och deltagit i beslutet att målsäganden skulle betala pengar till PKK. Utredningen visar en så tydlig koppling mellan PKK-ledaren och den åtalade mannen att det står klart att de agerat tillsammans för att förmå målsägan­den att överlämna pengar till PKK. Två vittnen som närvarade vid ett möte som föregick utpressningsförsöket – med bl.a. målsäganden, PKK-ledaren och den åtalade mannen – har lämnat uppgifter som också ger klart stöd för att det var syftet.

Av en promemoria från SÄPO och ett antal internationella listor över terroristgrupper framgår dels att EU och en rad enskilda länder har listat PKK som en terroristorga­nisation, dels vad som varit skälen bakom listningarna. Genom utredningen framstår det som ett väldokumenterat fak­tum att PKK är en sammanslutning av personer som under lång tid utfört ett stort antal terrorist­brott. PKK är därmed att betrakta som en terroristorganisation i terroristbrotts­lagens mening.

Påföljd

Tingsrätten anser att den åtalade mannen ska dömas för de tre åtalade brotten och bedömer att den samlade brottslighetens straffvärde uppgår till fängelse fyra år och sex månader. Det som särskilt påverkar fängelsestraffets längd är den dömde mannens användning av vapen och anspelning på tillhörighet till terroristorganisationen PKK, som bedöms ha ett stort våldskapital.

Utvisning

Tingsrätten anser att brottslighetens allvar och den åtalade mannens svaga anknytning till Sverige gör att de allmänna förutsättningarna för utvisning är uppfyllda.

Tingsrätten är skyldig att pröva om det föreligger några verkställighetshinder. Om det föreligger ett verkställighetshinder som bedöms vara bestående ska beslut om utvisning inte meddelas.

Om den dömde riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling vid utvisning föreligger ett s.k. undantagslöst verkställighetshinder. I den situationen spelar det ingen roll vilken typ av brott den dömde gjort sig skyldig till eller om det finns ett starkt säkerhetsintresse som talar för utvisning. Den enskildes intresse av skydd mot tortyr och annan omänsklig behandling går före statens intresse av utvisning. Den här regeln bygger på Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

På grundval av ett yttrande från Migrationsverket bedömer tingsrätten att det för närvarande föreligger ett undantagslöst verkställighetshinder med hänsyn till att den nu terroristbrottsdömde kurdiske mannen vid en utvisning till Turkiet skulle riskera tortyr eller annan omänsklig behandling.

Eftersom tiden för villkorlig frigivning ligger flera år framåt anser dock tingsrätten – återigen på grundval av Migrationsverkets yttrande – att det inte går att bedöma om verkställighetshindret kommer att bestå när frågan om verkställig­het blir aktuell. Frågan om verkställighetshinder kan prövas på nytt av förvaltningsdomstol när det är dags för verkställighet.

Det finns därför förutsättningar att utvisa den dömde. Med tanke på brottslighetens allvar ska återreseförbudet inte tidsbegränsas.

Uttalanden av chefsrådmannen Måns Wigén (rättens ordförande)

”Tingsrätten dömer en kurdisk man med ursprung i Turkiet för att med vapenhot ha försökt pressa en kurdisk näringsidkare i Stockholm att betala pengar till PKK. Utpressningsförsöket har skett inom ramen för en omfattande insamlingsverksamhet som PKK bedriver i Europa bl.a. genom utpressning.”

”Av utredningen framgår att det är ett väldokumenterat faktum att PKK är en sammanslutning som under lång tid utfört ett stort antal terroristbrott. PKK är därför att betrakta som en terroristorganisation enligt svensk lag.”

”Påföljden bestäms till fängelse fyra år och sex månader. Brottets allvar handlar i stort om den dömde mannens användning av vapen och anspelning på tillhörighet till terroristorganisationen PKK, som bedöms ha ett stort våldskapital.”

”Den allvarliga brottsligheten talar starkt för att den dömde mannen ska utvisas ur Sverige. Det föreligger visserligen för närvarande ett s.k. undantagslöst verkställighetshinder eftersom den kurdiske mannen, som nu döms för terroristbrott för PKK:s räkning, vid en utvisning till Turkiet skulle riskera att utsättas för tortyr eller annan omänsklig behandling. Eftersom tiden för verk­ställighet ligger flera år fram i tiden går det dock inte att bedöma om verkställighetshindret är bestående. Den dömde ska därför utvisas. Vid den här prövningen har tingsrätten förlitat sig på Migrationsverkets bedömning som expertmyndighet. Frågan om verkställighetshinder kan prövas på nytt av förvaltningsdomstol när det väl är dags för verkställighet.”

Övrig information

Se tidigare pressmeddelanden.