Två bolag och en privatperson (klagandena) deltog i en riktad nyemission i ett börsnoterat bolag. För att möjliggöra förleverans av aktier i nyemissionen ingicks aktielåneavtal med tre befintliga aktieägare i det bolag som genomförde nyemissionen. De lånade aktierna levererades sedan via emissionsinstitutet till klagandena. Innan Bolagsverket hade registrerat nyemissionen sålde klagandena de mottagna aktierna.
Avgörande för frågan om blankning har skett har i målen varit om det är klagandena eller emissionsinstitutet som har lånat aktier. Parterna har varit av skilda uppfattningar avseende denna fråga.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten har, i likhet med Finansinspektionen, kommit fram till att det är klagandena, genom förmedling av emissionsinstitutet, som har lånat aktier och därefter sålt dessa aktier. Klagandena har således genomfört blankningar enligt blankningsförordningen.
- De blankningar som genomförts har vid ett antal tillfällen medfört sådana positioner för klagandena som skulle ha anmälts till Finansinspektionen och vid vissa av dessa tillfällen också ha offentliggjorts. Då klagandena har underlåtit att göra detta har de agerat i strid med reglerna om anmälningsskyldighet och offentliggörande i blankningsförordningen. Finansinspektionen har därför haft skäl att påföra klagandena särskilda avgifter. Förvaltningsrätten anser att de av Finansinspektionen beslutade särskilda avgifterna är effektiva, proportionerliga och avskräckande, säger Caroline Dyrefors Grufman, chefsrådman.