Enligt åtalet hade de två ungdomarna tillsammans och i samförstånd dödat en man i Kalmar genom att hugga honom med kniv. De åtalades också för försök till rån och grovt brott mot knivlagen som begåtts vid ett annat tillfälle.
Tingsrätten dömde 15-åringen för mord och den då 16-åriga mannen för stämpling till mord. Båda dömdes även för försök till rån. Påföljderna bestämdes till sluten ungdomsvård. 15-åringen skulle även utvisas och utan tidsbegränsning förbjudas att återvända till Sverige. Båda skulle betala skadestånd till målsägandens föräldrar och dödsboet.
Ungdomarna överklagade och ville bli frikända och befrias från att betala skadestånd. Åklagaren och de anhöriga begärde att 17-åringen skulle dömas som gärningsman för mordet och att påföljderna skulle skärpas. Åklagaren ville att de skulle dömas också för grovt brott mot knivlagen.
Även hovrätten kommer fram till att det är bevisat att 15-åringen utdelade knivhuggen och han döms för mordet. Hovrätten fastställer att han ska dömas för försök till rån och dömer honom dessutom för grovt brott mot knivlagen. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i fråga om påföljd och utvisning.
I likhet med tingsrätten anser även hovrätten att det inte är bevisat att 17-åringen deltagit i att utföra mordet.
- Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att bevisningen inte är tillräcklig för att det ska anses utrett att 17-åringen deltagit i planeringen av mordet, säger hovrättslagmannen Niklas Rundberg. 17-åringen frikänns därför från stämpling till mord fortsätter han.
Hovrätten fastställer att 17-åringen ska dömas för försök till rån och dömer honom även för grovt brott mot knivlagen. Påföljden är verkställd genom den tid som 17-åringen varit häktad.
Hovrätten gör i huvudsak samma bedömning som tingsrätten gällande de anhörigas och dödsboets rätt till skadestånd av 15-åringen. 17-åringen och hans vårdnadshavare befrias från skyldigheten att betala skadestånd eftersom han frikänns från delaktighet i mordet.