En person dömdes av tingsrätten för en lång rad brott, bl.a. grov misshandel, olaga frihetsberövande och våldtäkt mot barn. Hovrätten dömde den tilltalade för ytterligare några brott. Högsta domstolen beviljade inte prövningstillstånd. Efter att domen fått laga kraft ansökte den dömde om resning.
I resningsansökan hänvisades framför allt till att åklagaren bara något år innan hon blev förundersökningsledare i målet hade varit anställd hos en advokatbyrå. Och en ledande advokat vid den advokatbyrån företrädde en av målsägandena i målet, både vid en tidigare nedlagd förundersökning mot den dömde (som bedrevs under den tid åklagaren arbetade på byrån) och under den återupptagna förundersökningen och under rättegången.
Högsta domstolen har nu gjort bedömningen att dessa omständigheter – objektivt sett – får anses vara ägnade att rubba förtroendet för åklagarens opartiskhet och att åklagaren därför varit jävig. Eftersom det inte är uppenbart att jävet inte har påverkat utgången i målet har resning beviljats. Målet ska nu på nytt tas upp av hovrätten.
– Reglerna om jäv syftar ytterst till att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet. För att jäv ska föreligga är det inte tillräckligt att den dömde saknar förtroende för åklagarens opartiskhet, utan det krävs också att det – objektivt sett – finns grund för uppfattningen, och i det här målet har alltså Högsta domstolen kommit fram till att det funnits sådan grund. säger Petter Asp, ett av de justitieråd som var med och tog ställning till resningsansökan.