Högsta domstolen
 

Arbetsgivares ingripanden mot en anställds mediauttalanden bedöms som brottsliga

Mål: B 6856-23
Högsta domstolen har slagit fast att två företrädare för ett vårdföretag gjorde sig skyldiga till brott när de gav en anställd en skriftlig erinran för kritiska uttalanden som hon hade gjort i media om företagets hantering av covid-19-pandemin.

Sedan 2017 finns en särskild lag som ger anställda i vissa privata företag samma rätt att lämna uppgifter till media, utan att riskera repressalier, som offentliganställda har. Detta repressalieförbud är brett och träffar i princip alla former av ingripanden mot den anställde, från tillrättavisningar till avskedanden. Hela repressalieförbudet är emellertid inte straffbart. Endast vissa särskilt utpekade ingripanden är straffbelagda.

En form av straffbart ingripande är att arbetsgivaren meddelar den anställde en disciplinpåföljd för att han eller hon har använt sin meddelarfrihet. Högsta domstolens avgörande gäller den närmare bedömningen för att ett ingripande ska utgöra ett sådant straffbart meddelande av en disciplinpåföljd.

Högsta domstolen konstaterar att en varning som en arbetsgivare ger en anställd för att han eller hon använt sin meddelarfrihet kan innebära att arbetsgivaren gör sig skyldig till en straffbar åtgärd. Men för att det ska bli fråga om ett straffbart agerande krävs att varningen har ett påfallande skarpt budskap. Att arbetsgivaren anger att den anställde begått allvarliga fel och hotar med ingripande åtgärder medför typiskt sett att det blir fråga om ett straffbart meddelande av en disciplinpåföljd.

I det aktuella fallet fick den anställde ett dokument där det angavs att hon brutit mot sina skyldigheter i anställningsavtalet genom illojalitet, att detta skadat företaget, att företaget uppfattade detta som misskötsamhet och att företaget inte skulle acceptera att hon fortsatte att agera på detta sätt. Vidare angavs bland annat att företaget såg mycket allvarligt på det inträffade och att företaget erinrade om att ett brott mot anställningsavtalet ytterst kunde leda till uppsägning eller avskedande. Högsta domstolen bedömer sammantaget att meddelandet hade ett påfallande skarpt budskap och att det därför var fråga om ett straffbart meddelande av en disciplinpåföljd. Det innebär att två företrädare för företaget döms för brott mot lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Påföljden bestäms till dagsböter.

-I avgörandet har Högsta domstolen gjort klart att en arbetsgivare som meddelar en anställd en varning för att hon eller han har lämnat uppgifter till media, i vissa fall kan dömas för brott. Det spelar ingen roll vad arbetsgivaren kallar meddelandet. Det avgörande är om meddelandet förmedlar ett skarpt repressaliebudskap till den anställde, säger Christine Lager som var en av domarna i målet.  

Benämning

  ”Vårdföretagets erinran”