När en person har avlidit ska, som huvudregel, en bouppteckning förrättas. Till denna ska bl.a. samtliga delägare i den avlidnes dödsbo kallas. Bouppgivaren, dvs. den som vårdar dödsboets egendom eller i övrigt bäst känner till boet, ska lämna uppgifter om boet. Två gode män ska förrätta bouppteckningen. Skatteverket ska registrera bouppteckningen, under förutsättning att den har gjorts på det sätt som föreskrivs i 20 kap. ärvdabalken.
Två syskon var dödsbodelägare. När bouppteckning förrättades antecknade de gode männen på bouppteckningshandlingen att båda syskonen varit personligen närvarande och att systern hade lämnat uppgifter om boet i egenskap av bouppgivare. Bouppteckningen registrerades av Skatteverket. Brodern överklagade registreringen och uppgav att hans syster inte hade varit närvarande vid förrättningen, vilket enligt honom krävdes av den som var bouppgivare. I förvaltningsrätten framkom att systern hade lämnat uppgifter om boet innan förrättningen ägde rum, och inte hade varit närvarande vid den. Även Skatteverket ansåg att en bouppgivare måste närvara vid förrättningen.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i domen att det inte finns någon bestämmelse i ärvdabalken om att den som uppger boet måste närvara vid bouppteckningsförrättningen för att den ska anses ha gått rätt till. Förrättningen hade alltså inte genomförts i strid med föreskrifterna i ärvdabalken. Inte heller det förhållandet att systern felaktigt antecknats som närvarande utgjorde skäl att upphäva registreringen, eftersom det inte hade gjorts gällande att hon inte varit kallad till förrättningen. Broderns och Skatteverkets överklaganden avslogs därför.
Dom i mål om registrering av bouppteckning
Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att det inte finns ett krav på att en bouppgivare måste närvara vid en bouppteckningsförrättning enligt ärvdabalken.