Jämtland hade mycket tidigt en egen lagman. Redan i Snorres sagor år 1026 talas om Torar lagman. Först genom landslagen år 1256 fick lagmannen formell domsrätt och dennes utlåtanden blev då att jämställa med laga dom. Lagmannen blev ordförande på tinget, alltinget, som på den tiden hölls under bar himmel. Jämtland och Härjedalen, som under lång tid tillhört Norge, blev genom freden i Brömsebro år 1645, en del av Sverige. År 1670 delades det norrländska lagmansdömet upp i härader och häradsrätter med häradshövdingar som rättens ordförande. Häradsrätternas domsområden kallades domsagor, vilket än idag är benämningen på nuvarande tingsrätternas domkretsar. Från år 1811 fanns i Jämtland/Härjedalen två domsagor, Norra Jämtlands domsaga och Södra Jämtlands domsaga. År 1878 indelades de två landskapen i fyra domsagor, nämligen Jämtlands Norra, Jämtlands Västra, Jämtlands Östra och Härjedalens domsagor. Inom varje domsaga fanns en häradsrätt med en häradshövding som ordförande. Denna indelning gällde enbart landsorten. I Östersunds stad utövades rättskipningen på den tiden av Östersunds rådhusrätt under ordförandeskap av en borgmästare.
År 1971 genomfördes den s k tingsrättsreformen i hela landet. Häradsrätterna och rådhusrätterna ersattes av tingsrätter med en lagman som chef för varje domstol. Jämtlands Norra, Östra och Västra domsagas häradsrätter blev nu Jämtbygdens tingsrätt, Härjedalens domsagas häradsrätt blev Svegs tingsrätt och Rådhusrätten i Östersund blev Östersunds tingsrätt. Den 1 januari 1972 lades dåvarande Mellanbygdens Vattendomstol administrativt till Jämtbygdens tingsrätt.
Den 1 januari 1982 slogs Jämtbygdens tingsrätt samman med Östersunds tingsrätt till Östersunds tingsrätt. I maj 2004 lades Svegs tingsrätt samman med Östersunds tingsrätt. Således finns idag endast en domstol i Jämtlands län, nämligen Östersunds tingsrätt, vars domkrets omfattar Östersunds, Krokoms, Åre, Strömsunds, Ragunda, Bräcke, Bergs och Härjedalens kommuner. I denna domstol ingår även mark- och miljödomstolen, vars domkrets omfattar Gävleborgs och Jämtlands län samt större delen av Västernorrlands län och delar av Västerbottens län.
Under åren 1979 – 2010 fanns i länet en förvaltningsdomstol, nämligen Länsrätten i Jämtlands län. Den domstolen har numera uppgått i Förvaltningsrätten i Härnösand.
Domstolsbyggnader
Långt tillbaka i tiden hölls tingsförhandlingar på en mängd olika platser inom Jämtlands län. Som exempel på orter där häradsrätterna höll regelbundna höst- och vårting kan nämnas Sveg, Svenstavik, Järpen, Mörsil, Nyland, Offerdals-Änge, Mo i Lit, Lorås, Strömsund, Pålgård, Ragunda, Brunflo och Hackås. Detta medförde långa och tidsödande resor med beaktande av dåtidens kommunikationsmedel, som ibland utgjordes av häst och släde. Höst- och vårtingen pågick ofta flera dagar i sträck. Successivt upphörde dessa lokala tingsförhandlingar. Fram till och med 1970 hölls emellertid fortfarande ting i Ragunda tingshus. I tingshusen i Sveg och Strömsund hölls regelbundna tingsförhandlingar fram till omkring år 2010. Numera äger tingen rum endast i Östersund. Mark-och miljödomstolen håller dock ofta sina förhandlingar på olika orter inom domsområdet med hänsyn till behov av syn.
Jämtlands Norra, Västra och Östra domsagas häradsrätter hade till en början sina kanslilokaler i olika byggnader i Östersund, ibland hemma i häradshövdingens bostad. Tingsförhandlingarna ägde oftast rum i mer eller mindre tillfälliga lokaler på de olika orterna, såsom större bondgårdar, gästgiverier och dylikt. Särskilda tingshus byggdes dock bl a i Strömsund, vilket tingshus invigdes i januari 1911, och i Ragunda. För Härjedalens domsagas häradsrätt byggdes tingshuset i Sveg. Rådhusrätten i Östersund fick egna lokaler i Östersunds rådhus som uppfördes under åren 1909 – 1912.
År 1938 invigdes ett nytt tingshus i Östersund beläget i korsningen Rådhusgatan – Samuel Permansgatan. Huset innehöll separata kanslilokaler för var och en av de tre ovan nämnda häradsrätterna med en gemensam tingssal. På fasaden mot Rådhusgatan finns en skulptur föreställande Fru Justitia infälld i en nisch. Huset innehöll också tjänstebostad för en av de tre häradshövdingarna, vilka tjänstgjorde samtidigt i sina respektive domstolar. Detta tingshus används idag av Östersunds kommun som bl a lokaler för olika förenings- och musikaktiviteter. I husets källare finns också numera biografen Regina.
I maj 1983 stod det nuvarande tingshuset i Östersund färdigt att tas i bruk. Det ligger i korsningen Storgatan – Färjemansleden alldeles intill Frösöbrons fäste på Östersundssidan. Till detta hus flyttade Östersunds tingsrätt, varvid de gamla domstolslokalerna i tingshuset vid Samuel-Permansgatan och rådhuset tömdes på all domstolsverksamhet. Till det nya tingshuset flyttade också dåvarande Vattendomstolen, som dittills haft sina lokaler vid Stortorget. Även Länsrätten i Jämtlands län inrymdes i det nya huset fram till år 2010. Idag finns således i det nya tingshuset Östersunds tingsrätt med därtill hörande mark-och miljödomstol. Tingshuset har under år 2012-2013 genom gått en omfattande renovering och tillbyggnad med en ny tingssal.