Allmänna arvsregler

I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Bröstarvingar är avkomlingar till den avlidne. Om något av barnen har dött tidigare (eller avstår från sin rätt att ärva) ärver hans eller hennes barn.

Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Är de döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn.

Finns det inga föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den avlidnes farföräldrar eller morföräldrar. Är de döda ärver den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Deras barn (den avlidnes kusiner) har dock ingen rätt till arvet.

Den efterlevande maken eller makan ärver. Det behövs ingen bodelning.

Först ska en bodelning göras.

1. Den efterlevande maken eller makan ärver med fri förfoganderätt. Det betyder att maken eller makan får göra vad hen vill med egendomen under sin livstid – även förbruka den helt och hållet – men inte bestämma över den genom testamente.
2. Makarnas gemensamma barn har rätt till arv först när båda föräldrar har dött.

Detta gäller dock inte om det pågår en skilsmässa mellan makarna. I ett sådant fall ska den egendom som tillhör dödsboet efter bodelning fördelas enligt de regler som gäller om den avlidne inte var gift.

Först ska en bodelning göras.

Särkullbarn till den avlidne har rätt att få ut sitt arv genast och behöver inte vänta tills styvföräldern har dött.

Barnet kan dock avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken. I så fall får barnet rätt till efterarv vid den efterlevande makens död på samma sätt som gemensamma bröstarvingar.