Den som upplåter arrendet måste ha rätt att göra det, exempelvis såsom fastighetsägare. Men det kan också vara någon som själv har ett avtal med fastighetsägaren som upplåter arrende i andra hand. Den som upplåter arrendet kallas för jordägare, oavsett om den är fastighetsägare. Den som har fått arrendet upplåtet till sig kallas arrendator. Det som arrendet omfattar, exempelvis ett markområde, kallas för arrendestället.
Arrende är en så kallad total nyttjanderätt. Det betyder att arrendatorn i princip ska ha egen besittning till arrendestället, utan att behöva samsas med andra. Utgångspunkten är att arrendatorn har samma besittning till arrendestället som jordägaren hade innan upplåtelsen.
Det finns även andra nyttjanderätter till fast egendom. Dessa kan vara totala eller partiella. Om det är en partiell nyttjanderätt kan nyttjanderättshavaren behöva samsas med andra personer om användningen av egendomen.
När en upplåtelse räknas som arrende
En upplåtelse räknas som arrende om följande förutsättningar är uppfyllda:
- Parterna har ingått ett avtal om upplåtelse av jord.
- Arrendatorn har rätt att nyttja jorden.
- Arrendatorn ska enligt avtalet ersätta jordägaren för upplåtelsen.
- Arrendatorn har egen besittning till arrendestället.
- Om avtalet gäller jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende måste det finnas ett skriftligt avtal.
Vilken typ av arrende det är bestäms av hur arrendestället ska användas enligt avtalet.
De olika arrendetyperna
Det finns fyra former av arrende enligt jordabalkens bestämmelser, och en enligt lagen om fiskearrenden.
Arrenden enligt jordabalken
Kriterier för arrendeformerna:
- Jordbruksarrende är en upplåtelse av jord som ska brukas av arrendatorn. Det ska vara fråga om någon slags odling, och det måste ingå åkermark eller betesmark. Det kan också ingå byggnader i upplåtelsen utöver marken. Jordbruksarrende kan antingen vara gårdsarrende eller sidoarrende.
- Bostadsarrende är en upplåtelse av jord som inte är jordbruksarrende, med rätt för arrendatorn att uppföra eller behålla ett hus på arrendestället. Det betyder att det ska vara ett hus som ägs av arrendatorn, ett så kallat hus på ofri grund. Syftet med upplåtelsen ska vara att arrendatorn ska använda huset som bostad. Oftast handlar det om ett fritidshus, men det kan också vara ett hus för permanentboende.
- Anläggningsarrende är en upplåtelse av jord som inte är jordbruksarrende, med rätt för arrendatorn att uppföra eller behålla en byggnad på arrendestället. Syftet med byggnaden ska vara att den ska användas i förvärvsverksamhet. Det kan exempelvis handla om en kiosk, en bensinmack, ett vindkraftverk eller en mobilmast.
- Lägenhetsarrende är alla sådana arrenden som inte tillhör någon av de andra tre arrendeformerna.
Upplåtelse av fiskerätt - fiskearrende
Fiskearrende är en femte arrendeform. Det är en upplåtelse av fiskerätt för yrkesfiske eller annat fiske som är av väsentlig betydelse för arrendatorns försörjning. Reglerna om fiskearrende hittar man i lagen (1957:390) om fiskearrenden.
Upplåtelser och avtal som inte är arrenden
Arrendenämndens roll inom arrende
Arrendenämnden medlar i arrendetvister mellan jordägare och arrendatorer och fattar beslut i vissa ärenden. Arrendenämnden kan också vara skiljenämnd i sådana arrendetvister som annars ligger utanför nämndens behörighet.