Att överklaga till kammarrätten

Om du är missnöjd med förvaltningsrättens dom kan du överklaga den till kammarrätten.

I förvaltningsrättens dom står det inom vilken tid och till vilken kammarrätt du ska klaga. Du måste göra ditt överklagande skriftligt.

Detta ska överklagandet innehålla

I överklagandet ska du tala om vilket avgörande du överklagar och på vilket sätt du vill att kammarrätten ska ändra det. Om målet kräver prövningstillstånd ska du tala om varför du anser att kammarrätten ska ge prövningstillstånd. Du bör även skriva vilka bevis du vill åberopa och vad du vill styrka med varje särskilt bevis. I skrivelsen bör du också berätta vad du vill att kammarrätten ska känna till och ta hänsyn till. I bilagan till förvaltningsrättens dom kan du läsa mer om hur du ska göra.

Du behöver inte skicka in material som redan skickats till förvaltningsrätten. Allt material som förvaltningsrätten haft tillgång till följer med till kammarrätten.

Vilken domstol ska överklagandet skickas till?

Du ska alltid skicka in överklagandet till den förvaltningsrätt som meddelat domen. Förvaltningsrätten kontrollerar om överklagandet kommit in i rätt tid, och skickar det vidare till kammarrätten.

Hur lång tid har jag på mig att överklaga?

Det står i domen hur lång tid du har på dig för att överklaga. I många fall är det tre veckor som gäller, från det att du fått del av domen. Men i till exempel skattemål och socialförsäkringsmål har man oftast två månader på sig att överklaga.

Kostar det något att överklaga?

Det kostar inget att överklaga. Vid överklagande till förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen står du bara för dina egna kostnader och behöver inte betala motpartens om du förlorar.

Vad händer om ingen överklagar?

Om ingen av parterna klagar på domen vinner den laga kraft. Det innebär att den inte längre kan ändras av en högre domstol, och det som står i den kan genomföras.

Prövningstillstånd till kammarrätten

I de flesta fall krävs det så kallat prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp målet. Om kammarrätten inte ger sådant tillstånd kommer förvaltningsrättens dom att stå fast. Det framgår av domen om prövningstillstånd krävs och vad man då ska göra.

I vissa mål, till exempel mål om vård enligt LVU (lagen om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare), behövs inget prövningstillstånd. Det innebär att kammarrätten alltid tar upp sådana mål som överklagas.

Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra fall:

När kammarrätten är tveksam till om förvaltningsrätten dömt rätt.
Om det behövs för att kammarrätten ska kunna bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt.
Om det är viktigt att kammarrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.
När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, till exempel att förvaltningsrätten har begått ett allvarligt fel i handläggningen.

För att avgöra om prövningstillstånd ska ges, går en jurist vid kammarrätten igenom alla handlingar i målet och redovisar det muntligt för två eller tre domare. Domarna gör därefter en bedömning om det finns skäl att ge prövningstillstånd.

Överklaga till Migrationsöverdomstolen

I Kammarrätten i Stockholm finns Migrationsöverdomstolen som överprövar utlännings- och medborgarskapsmål. Migrationsöverdomstolen är sista instans i dessa mål.

Det krävs i de flesta fall prövningstillstånd för att få ett mål prövat av Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd kan beviljas endast om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Som exempel på synnerliga skäl kan nämnas att migrationsdomstolen har begått något allvarligt fel i handläggningen.

Uppdaterad

2019-09-16