Så hanteras ett tvistemål i tingsrätten

Ett av tingsrättens uppdrag är att lösa tvister mellan två eller flera parter. I vissa fall kan du även vända dig till andra myndigheter för att få hjälp att lösa en tvist.

Tvist om pengar

En tvist om pengar kan lösas med hjälp av Kronofogden eller en domstol. I domstol kallas detta ofta för att stämma någon.

Vänd dig till Kronofogden eller tingsrätten

Om någon är skyldig dig pengar kan du vända dig till Kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Ansökningsavgiften är 300 kronor. Kronofogden kontaktar då den person som du anser är skyldig dig pengar. Om personen har invändningar kan Kronofogden skicka ärendet vidare till tingsrätten.

Om du redan från början vet att motparten har invändningar mot ditt krav bör du vända dig direkt till tingsrätten med en stämningsansökan.

Vad kostar det?

Om du vill stämma någon behöver du betala en ansökningsavgift till tingsrätten. Hur stor avgiften är beror på värdet på det tvisten rör. Om värdet är högst ett halvt prisbasbelopp (det vill säga max 28 650 kronor år 2024) är avgiften 900 kronor. För högre värden är avgiften 2 800 kronor.

Om du redan har inlett ärendet hos Kronofogden behöver du bara betala mellanskillnaden. Det blir alltså en tilläggsavgift på 600 respektive 2 500 kronor, beroende på värdet på tvisten.

Ersättning för rättegångskostnader

Om du förlorar målet eller återkallar din talan kan du behöva betala motpartens rättegångskostnader. Detsamma gäller om du väljer att stämma någon i onödan.

Om du vinner målet kan motparten tvingas att betala dina rättegångskostnader, som ansökningsavgift och kostnader för ombud och liknande.

Rör tvisten ett värde på högst ett halvt prisbasbelopp (det vill säga max 28 650 kronor år 2024) räknas det som ett ”förenklat tvistemål”. Då begränsas ersättningen som den vinnande parten kan få. Det gäller till exempel ersättning för kostnader för ombud, eftersom det inte är tänkt att ombud ska behövas i mål om så låga värden.

Parter kan ta hjälp av ombud

Du som part kan välja att ha ett ombud som företräder dig i målet.

Villkor och kostnad för ombud

Du som part kan välja att ha ett ombud som företräder dig i målet. Du måste själv anlita ombudet och stå för kostnaden. Om du vinner målet kan du begära att motparten ersätter dig för kostnaden. Ersättningen är dock begränsad om det är ett förenklat tvistemål (läs mer under ”Vad kostar det?”).

På samma vis kan du bli tvingad att betala din motparts kostnader om du förlorar målet.

Den som ska vara ombud måste vara lämplig för uppgiften och behärska svenska språket. 

Har du inte råd med ett ombud är det möjligt att du kan begära rättshjälp. Då betalar staten en del av kostnaden. Om du blir skyldig att betala din motparts ombudskostnader täcker aldrig rättshjälpen denna del. 

Särskild medling

Särskild medling kan hjälpa parter att komma överens utanför domstolen.

Så fungerar särskild medling

Domstolen ska arbeta för att parterna på egen hand kommer överens om hur tvisten ska lösas. En sådan överenskommelse kallas förlikning. En domare kan hjälpa till att förhandla om en förlikning, eller också kan domstolen förordna en särskild medlare om parterna vill det. 

En särskild medlare är en person som inte är knuten till domstolen och som vanligtvis är jurist eller har annan lämplig kompetens. Medlaren utses i samråd med parterna. När domstolen förordnar en särskild medlare kallas parterna till ett möte med medlaren, som därefter får en viss tid på sig att försöka nå en förlikning.

Parterna får själva betala kostnaden för medlaren.

Fördelar med särskild medling

Att ta hjälp av en särskild medlare har flera fördelar jämfört med en förhandling hos domstolen:

  • Medlaren har större möjligheter att arbeta för en bred uppgörelse som omfattar fler tvister mellan parterna än den som har gått till domstol. Andra personer än de som är parter vid domstolen kan också omfattas av uppgörelsen. Förhoppningsvis kan en pågående affärsrelation på det viset lättare bevaras.
  • Medlaren kan hjälpa till med att undersöka viktiga förutsättningar för en överenskommelse, till exempel ett bygglov.
  • Det går att välja en medlare med erfarenhet av den aktuella branschen eller annan sakkunskap som kan ha betydelse för att hitta en lösning.
  • Medlingen kan få ta lite längre tid och måste inte hållas på domstolen.
Så avslutas särskild medling

Om parterna lyckas komma överens under medlingen kan stämningsansökan återkallas och målet avslutas. Parterna kan också begära att domstolen ska stadfästa förlikningen (läs mer nedan).

Om parterna inte kommer överens fortsätter handläggningen av målet i domstolen.

Förteckning över särskilda medlare

Domstolsverket har sammanställt en förteckning över personer som är villiga att medla vid domstol i mål där parterna kan förlikas om saken. Förteckningen omfattar inte medlare i familjemål.

Så avgörs en tvist i domstol

De flesta tvistemål hanteras på ett liknande sätt. Men varje mål är unikt och hur lång tid det tar att avgöra ett tvistemål kan variera mycket. De flesta mål avgörs dock inom sju månader. I tidslinjen nedan kan du se vanliga moment i ett tvistemål.

Tidslinje

  1. 1. Ansökan kommer in till tingsrätten

    Domstolen kontrollerar om ansökan är komplett. Det ska framgå vad du vill att domstolen ska ta ställning till, bakgrunden till detta och den bevisning du har.

    Saknas något förelägger domstolen dig som har ansökt att komplettera med det som saknas. Om du inte kompletterar, eller om du inte betalar ansökningsavgiften inom en viss tid, avvisar domstolen din ansökan. Då prövas inte målet.

    1. Ansökan kommer in till tingsrätten

  2. 2. Tingsrätten utfärdar stämning

    Tingsrätten utfärdar en stämning och skickar den till din motpart i målet, även kallad svarande.

    Stämningen måste delges. Det innebär att domstolen behöver få bekräftat att den som stäms verkligen har tagit emot stämningen. Antingen kan personen själv bekräfta eller så kan domstolen använda sig av andra metoder, till exempel en stämningsman.

  3. 3. Motparten svarar

    När motparten har tagit emot stämningen har hen viss tid på sig att svara. I svaret ska stå om motparten går med på eller motsätter sig det som begärs i stämningsansökan.

    Om motparten går med på det som begärs kan det vara möjligt för domstolen att döma redan nu.

    Om motparten motsätter sig, alltså bestrider, måste det i svaret framgå varför. Motparten ska också ange vilken bevisning som hen vill åberopa. Då går målet vidare och ska förberedas.

    Om motparten inte svarar på stämningen i tid kan domstolen utfärda tredskodom. En tredskodom innebär att den part som inte svarar i tid automatiskt förlorar målet.

  4. 4. Förberedelse av målet

    Under förberedelsen ska domstolen reda ut vad tvisten handlar om och parterna får förklara hur de ställer sig till alla uppgifter.

    4. Förberedelse av målet

    Förberedelsen inleds med skriftlig handläggning. Parterna får då svara på varandras påståenden.

    Domstolen kallar därefter ofta till en muntlig förberedelse. Sammanträdet hålls på domstolen och leds av en domare. Där träffas parterna för att effektivt kunna reda ut kvarstående frågor om vad de gör gällande i tvisten. Sammanträdet är också ett bra tillfälle för att föra förlikningsdiskussioner för att se om parterna kan komma överens.

    Som huvudregel gör tingsrätten en sammanställning av målet och sätter en tidsplan för den fortsatta handläggningen fram till avgörandet av målet.

  5. 5. Tingsrätten kan avgöra målet skriftligen

    Domstolen kan avgöra målet utan huvudförhandling, om en sådan inte behövs och om ingen av parterna begär det. I så fall får parterna en möjlighet att i skrift slutföra sin talan innan domstolen dömer.

  6. 6. Tingsrätten håller huvudförhandling

    Under huvudförhandlingen i tingsrätten består rätten av en eller tre domare. Där får du och din motpart möjlighet att presentera era skriftliga bevis och förhöra era egna och motpartens vittnen.

    6. Tingsrätten håller huvudförhandling

    När förhandlingen är klar kan domstolen ibland muntligen avkunna domen på plats. 

    Det vanligaste är dock att domen meddelas vid ett visst angivet senare tillfälle. Vilken dag och vilket klockslag det är fråga om informerar rättens ordförande om när förhandlingen avslutas.

  7. 7. Domen meddelas

    När domen meddelats skickas den till parterna eller deras ombud.

    Om domen meddelats muntligen direkt efter huvudförhandlingen, skickas den ut i skrift inom en vecka. Om den däremot meddelas vid ett senare tillfälle skickas den också ut vid detta tillfälle.

    Domen kan överklagas inom tre veckor.

Så ansöker du om stämning

Du kan använda en blankett, eller själv skriva ett underlag. Du kan skicka in ansökan och eventuella bilagor med hjälp av en e-tjänst. Här finns mer information om hur du gör.

Ansök om stämning

Stämning om en part är i annat EU-land: Europeiskt småmålsförfarande

Om åtminstone en part i en tvist finns i ett annat EU-land kan ett europeiskt småmålsförfarande användas. Detta sätt att avgöra en tvist gäller för tvister om pengar där kravet inte överstiger 5 000 euro. Det är baserat på en EU-förordning som gäller i alla EU-länder utom Danmark.

Ansökningsavgiften är 900 kr.

Läs mer på den officiella EU-webbplatsen e-juridikportalen:

Ordlista för tvistemål

Kvarstad – vid risk att tillgångar försvinner innan tvisten är löst

Om du misstänker att den du vill stämma tänker göra sig av med sina tillgångar för att inte kunna göra rätt för sig kan du begära kvarstad.

I så fall måste du göra sannolikt att motparten har en skuld till dig och försöker undvika att göra rätt för sig. Tingsrätten kan då förordna om kvarstad, vilket innebär att tillgångar till samma värde som skulden fryses och inte får röras. Det kan handla om pengar på ett bankkonto eller ett föremål som tvisten gäller.

En ytterligare förutsättning för att få kvarstad är att säkerhet ska ställas för motpartens eventuella skador till följd av en beviljad kvarstad.

Stadfästa en förlikning

Om du och motparten kommer överens kan ni välja att få överenskommelsen (förlikningen) stadfäst av domstolen. Det innebär att domstolen skriver en dom där det står vad ni har kommit överens om. 

Ibland föredrar parter att i stället återkalla målet och göra en egen överenskommelse. 

Tredskodom – när någon part inte gör vad domstolen begär

Domstolens uppgift är att arbeta för ett snabbt avgörande av målen. Ett verktyg för att detta är tredskodom. En tredskodom kan bli aktuell om en part inte skickar in svaromål i rätt tid eller inte kommer till förhandling. Tredskodomen innebär att parten per automatik förlorar målet.

Det är därför helt avgörande att i rätt tid svara på domstolens förelägganden och komma till möten när man är kallad.

Den som får en tredskodom mot sig har rätt att begära återvinning inom en månad. Det betyder att målet återupptas igen från samma ställe som det avslutades. En part kan bara begära återvinning en gång i ett mål.

En tredskodom kan verkställas hos Kronofogden på samma sätt som en vanlig dom.

Ytterligare information

Domstolspodden: skulder - att betala eller få betalt

I Domstolspodden kan du lyssna till ett avsnitt om tvister om pengar. Frågor som tas upp är hur du kan göra om du inte får betalt, vad Kronofogden gör och hur domstolen hanterar mål som rör mindre skulder.

Domarbloggen: mer om ombud i tvistemål

I Domarbloggen kan du läsa mer om ombud - till exempel vilket stöd du kan få och vem som kan bli ombud.

Uppdaterad
2024-01-01