En god man eller förvaltare kan stötta den som behöver hjälp med sina ekonomiska och juridiska rättigheter. Det kan till exempel handla om hjälp att betala räkningar eller att få rätt vård och omsorg.
Vad är skillnaden mellan god man och förvaltare?
God man
- Att få en god man är vanligtvis en frivillig åtgärd. Det betyder att den som behöver hjälp själv går med på att tingsrätten utser en god man.
- Om den som behöver hjälp inte förstår vad det innebär att ha en god man, kan ett läkarintyg eller liknande utredning behövas för att tingsrätten ska besluta. Det kan till exempel vara aktuellt vid demens eller annan sjukdom.
- Den som har en god man har fortfarande rätt att bestämma över sina pengar, hantera egendom och att ingå avtal.
Förvaltare
- Om det inte är tillräckligt med en god man, kan tingsrätten utse en förvaltare för den som inte kan ta hand om sig själv eller sina tillgångar.
- En förvaltare är en tvångsåtgärd. Tingsrätten kan alltså besluta om förvaltare utan att den som behöver hjälp går med på det. Anhöriga måste inte heller hålla med om beslutet.
- Den som får en förvaltare förlorar rätten att själv ingå avtal eller hantera sina pengar. Det är i stället förvaltarens ansvar.