Medlare i mål om vårdnad, boende eller umgänge

Hur medlarens arbete ska bedrivas är inte när­mare reglerat i lag utan detta får medlaren, i samråd med domstolen, bedöma från fall till fall. Domstolen kan lämna närmare anvisningar till medlaren om hur uppdraget ska utföras. Av förarbetena framgår att medlaren ska bedriva medlingen på ett aktivt sätt och alltid låta barnets bästa vara i fokus. Där anges också att en med­lare många gånger kan gå längre i sina försök att nå en samförståndslösning än vad domstolen kan.

Rätten till delaktighet är central för att principen om barnets bästa ska kunna säkerställas. Barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barn­ets rätt att framföra åsikter är en möjlighet för barnet, inte en skyldighet.

Det är ytterst domstolens ansvar att kraven på delaktighet är uppfyllda i mål om vårdnad, boende och umgänge. Enligt förarbetena är det medlaren som i praktiken ska se till att barnets rätt till information och rätt att komma till tals uppfylls inom ramen för medlingsförfarandet. Hur rätten till delaktighet ska tillgodoses får medlaren avgöra i varje enskilt fall.

Att barnet får information är en förutsättning för att han eller hon ska kunna ta tillvara sin rätt att komma till tals. Informationen ska vara relevant och tydlig för barnet. Den ska vara anpassad efter barnets ålder och mognad. Barnets rätt att komma till tals kan tillgodoses genom att med­laren själv vid ett samtal med barnet, eller med hjälp av socialnämnden, ger barnet möjlighet att framföra sina åsikter i de frågor som medlingen rör. Det kan också vara så att barnets åsikter redan framgår tydligt sedan tidigare. Det är med­larens ansvar att barnet får information om resul­tatet av medlingen, även om det många gånger kommer att vara föräldrarna som berättar för barnet om det.

En medlare har inte rätt att prata med ett barn utan vårdnadshavarnas samtycke. Om en vård­nadshavare motsätter sig att medlaren samtalar med barnet kan barnets rätt att komma till tals ändå säkerställas i samverkan med socialnämn­den och domstolen. Socialnämnden har rätt att höra ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Det är domstolen som bestämmer under vilken tid medlarens uppdrag ska genomföras. Tiden får inte sättas längre än fyra veckor. Domstolen får dock förlänga tiden om det finns förutsättningar att nå en samförståndslösning. Det ska då vara fråga om en kortare förlängning av tiden, till exempel om en samförståndslösning bedöms vara nära.

Medlaren ska inom den tid som domstolen bestämt för uppdraget lämna en skriftlig redo­görelse för de åtgärder som har vidtagits. Enligt förarbetena kan redogörelsen normalt begränsas till korta uppgifter om vilka möten som har före­kommit och vilka andra kontakter som eventuellt har tagits. Den ska inte innehålla några uppgifter om föräldrarnas eventuella förslag till lösningar eller i övrigt om vilka ståndpunkter de kan ha intagit under medlingen. Det är viktigt att föräld­rarna öppet och med förtroende kan lämna upp­gifter till medlaren utan rädsla för att dessa blir kända.

Att medlingsförfarandet är konfidentiellt har ansetts bidra till att skapa en förtrolig situation mellan föräldrar och medlare. Det kan i sin tur öka förutsättningarna för föräldrarna att komma överens. Det finns därför en särskild sekretess­reglering hos domstol för uppgifter som lämnas till en medlare i ett mål om vårdnad, boende eller umgänge. Sekretessen gäller både för domstolen som sådan och för bland annat anställda och uppdrags­tagare. I förarbetena har medlare i mål om vårdnad, boende eller umgänge ansetts vara uppdragstagare och därmed omfattas av sekretessbestämmelserna.

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds per­sonliga eller ekonomiska förhållanden som en förälder har lämnat till medlaren. Sekretessen kan även omfatta uppgifter om andra enskilda än föräldrarna. Sekretessen är absolut och gäller även för ett biträde till medlaren.

En förutsättning för sekretess är att föräldern begärt det. Medlaren bör därför informera föräldrarna om sekretessregleringen innan medlingen inleds.

Sekretess innebär både handlingssekretess och tystnadsplikt. Tystnadsplikten som följer av den aktuella sekretessbestämmelsen går före rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets­grundlagen.

En medlare i mål om vårdnad, boende eller umgänge och dennes biträden omfattas av det så kallade frågeförbudet i domstol. Det innebär att de får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de fått veta i sam­band med medlingen bara om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

Medlaren kan samråda med domstolen om vilken arbetsinsats som kan vara lämplig i det enskilda fallet. En medlare har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Vad som är skälig ersättning får bedömas med utgångspunkt i faktorer som upp­dragets art och omfattning, tidsåtgången för uppdragets utförande och uppdragets svårighets­grad. Det är domstolen som beslutar om ersätt­ningen. Ersättningen betalas av allmänna medel utan någon återbetalningsskyldighet för föräldrarna.

6 kap. 2 a, 2 b, 18 a och 20 a §§ föräldrabalken

36 kap. 5 § rättegångsbalken

2 kap. 1 § och 36 kap. 3 a och 8 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150)

Propositionen Nya vårdnadsregler (prop. 2005/06:99)