Kvalitetsarbetet på Södertörns tingsrätt

Södertörns tingsrätt arbetar sedan många år aktivt med de förtroendefrågor som den så kallade Förtroendeutredningen lyfte fram i sin utredning.

Det vill säga frågor som handlar om bemötande, domskrivning och mediekontakter. Tingsrättens stabschef leder arbetsgrupper som arbetar med klarspråksfrågor, bemötandefrågor och mediefrågor. Utgångspunkten för arbetet är det så kallade kvalitetshjulet som innebär att tingsrätten med jämna mellanrum håller dialogmöten med andra aktörer i rättskedjan, skickar utvärderingar till journalister efter pressträffar och anordnar brukarundersökningar med tilltalade, målsägande och vittnen som kommer till domstolen för att på så sätt få synpunkter på bemötande, vårt sätt att skriva dom, trygghet och säkerhet i våra lokaler med mera. Utfallet av mötena och undersökningarna arbetar vi sedan vidare med för att förbättra de områden där behov finns. Därefter gör vi på nytt nya undersökningar för att se om våra åtgärder har lett fram till förbättringar. Kvalitetsarbetet är ständigt pågående och ska inte ses som något projekt.

Medlemmar från tingsrättens stab stöttar andra domstolar och myndigheter i deras kvalitetsarbete och håller årligen en rad föreläsningar om hur organisationer kan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Sedan några år föreläser vi också för juriststudenter på Stockholms universitet om bemötandefrågor och klarspråksarbete. Vi tar årligen emot såväl inhemska som internationella besök och även vid dessa lyfter vi vårt systematiska kvalitetsarbete. 2017 fick Södertörns tingsrätt den så kallade Klarspråkskristallen.

Under 2017 var Södertörns tingsrätt pilotdomstol för jämställdhetsintegrering och sedan dess har domstolen arbetat aktivt med frågor som rör jämställdhetsintegrering. Sedan några år tillbaka ligger jämställdhetsfrågorna hos vår kvalitetsgrupp som ansvarar för tingsrättens bemötandearbete. Arbetet har sedan utvidgats till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunderna. Sedan 2022 arbetar domstolen aktivt med en modell som heter normkritisk hinderspaning såväl internt som externt. Modellen går ut på att synliggöra hur beslutsfattande påverkar grupper på olika sätt. 

Domstolen har dessutom sedan många år ett särskilt fokus på skolungdomar och erbjuder ett program för studiebesök som kan omfatta att skolklassen får vara med på en förhandling och därefter samtala med domaren eller att skolklassen enbart träffar en domare som berättar om domstolens roll i samhället. Studiebesöken anpassas i samråd med klassens lärare. Dessutom besöker medarbetare från domstolen skolor i domsagan och anordnar rättegångsspel för att eleverna ska få förståelse för domstolens arbete och roll i samhället. Tingsrätten deltar också i mässor och branschdagar för att berätta om domstolens roll i samhället och vilka olika yrkeskategorier som kan arbeta på en domstol. Elever från domsagan har vidare möjlighet att ansöka om PRAO-plats på domstolen.

Tingsrättens kvalitetsarbete ligger under tingsrättens stab. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till vår stabschef Karin Påle Bartes eller till vår verksamhetsutvecklare Morgan Wiklund på staben.

Uppdaterad
2023-04-05