Skadestånd och rättegångskostnader

Den som har begått ett brott kan dömas att betala skadestånd och kostnader för rättegången. Ibland kan en person också vara tvungen att lämna ifrån sig viss egendom.

Skadestånd

Den som har begått ett brott kan dömas att betala ett skadestånd till offret.

Ett skadestånd ska ersätta de skador som brottet orsakar. Det kan till exempel vara ersättning för förstörda kläder eller en utslagen tand, kostnader för sjukvård eller inkomstbortfall på grund av sjukskrivning, sveda och värk eller kränkning.

Skadestånd: för dig som är tilltalad

Ersättning till brottsoffret

Har du begått ett brott kan du bli skyldig att betala ett skadestånd till offret.

Ett skadestånd ska ersätta de skador som brottet orsakar. Det kan handla om ersättning för förstörda kläder, en utslagen tand, kostnader för sjukvård eller inkomstbortfall på grund av sjukskrivning, sveda och värk eller kränkning. Tingsrättens beslut om skadestånd finns i början av domen.

Så betalar du ett skadestånd

Oftast får du ingen räkning eller något inbetalningskort. I domen står det hur mycket du ska betala och till vem. Ibland kan advokaten hjälpa till att förmedla betalningen.

Den som du ska betala skadestånd till kan vända sig till Kronofogdemyndigheten och begära indrivning innan hen krävt betalning av dig. Med indrivning menas att Kronofogden försöker få dig att betala din skuld. Om du inte har pengar kan en utmätning bli aktuell. Det betyder att Kronofogden tar någonting som du äger som betalning, till exempel en bil. Därför är det viktigt att du betalar frivilligt och så snabbt som möjligt.

Om du inte betalar frivilligt riskerar du att skulden kommer till Kronofogden för indrivning. I förlängningen riskerar du en betalningsanmärkning. Du blir också skyldig att betala ytterligare kostnader hos Kronofogden.

Skadestånd: för dig som är målsägande

Rätt till skadestånd

Vad innebär skadestånd?

Som offer för ett brott kan du få ett skadestånd av den som har begått brottet. Ett skadestånd ska ersätta de skador som brottet orsakar. Det kan handla om ersättning för förstörda kläder, en utslagen tand, stulna föremål, kostnader för sjukvård, sveda och värk eller kränkning.

Har jag rätt till ett skadestånd? 

Frågan om du ska få ett skadestånd prövas i samband med rättegången. Du måste framföra ditt anspråk på ett skadestånd senast när rättegången börjar, men helst tidigare. Det är vanligt att åklagaren hjälper dig med detta. Har du någon bevisning som du vill använda för att bevisa att du drabbats av en skada genom brottet, till exempel ett lönebesked som visar att du haft ett inkomstbortfall på grund av en sjukskrivning eller kvitton, ska detta lämnas till domstolen senast när rättegången startar, men helst tidigare.

Om du har rätt till ett skadestånd står det i början av domen.

Så får du ut ditt skadestånd

Den dömde ska själv betala skadeståndet till dig. Om inte hen hör av sig direkt till dig och ni själva gör upp om betalningen kan Kronofogden hjälpa dig att driva in skadeståndet.

Hjälp från Kronofogden

Domstolen skickar domen till Kronofogden när domen inte längre kan överklagas. Du får då en skriftlig förfrågan där Kronofogden undrar om du vill ha hjälp med att driva in skadeståndet. Myndigheten skickar förfrågan till alla som har fått en dom på ett skadestånd. Fyll i och skicka in den blankett som du får av Kronofogden. Den här ansökan kostar ingenting för dig som ska få ett skadestånd. Du kan också på eget initiativ ansöka hos Kronofogden om hjälp att driva in ditt skadestånd.

Ersättning från försäkringsbolag

Om den dömde inte har några tillgångar får du ett skriftligt besked från Kronofogden. Då bör du göra en skadeanmälan till ditt försäkringsbolag. Du kan också göra en anmälan till försäkringsbolaget tidigare än så. Hemförsäkringar och olycksfallsförsäkringar kan ofta ge ersättning vid skador på grund av brott. Kom ihåg att du också kan vara försäkrad via din arbetsgivare eller fackförening.

Ersättning från Brottsoffermyndigheten

Om den som ska betala dig ett skadestånd saknar tillgångar och du inte kan få ut ersättning via någon försäkring kan du i vissa fall få ersättning från Brottsoffermyndigheten. På Brottsoffermyndighetens webbplats finns det blanketter för att ansöka om brottsskadeersättning.

Betala rättegångskostnader

Den som blir dömd för ett brott kan bli skyldig att betala vissa kostnader för rättegången. Det man kan bli tvungen att betala är hela eller delar av kostnaderna för sin försvarsadvokat och för målsägandebiträdet.

I samband med domen beslutar domstolen hur mycket den dömde ska betala tillbaka. Hur stort beloppet blir beror bland annat på de kostnader som har uppstått och vilka förutsättningar den dömde har att kunna betala.

Så betalar du rättegångskostnader – för dig som är tilltalad

Döms du för ett brott kan du bli skyldig att till staten betala tillbaka hela eller delar av kostnaderna för din försvarsadvokat och för målsägandebiträdet. I samband med domen beslutar domstolen hur mycket du ska betala tillbaka. Hur stort beloppet blir beror bland annat på de kostnader som har uppstått och vilka förutsättningar du har att kunna betala.

Du kommer att få ett krav från Kammarkollegiet med information om hur mycket du ska betala tillbaka.

Om du har frågor om hur kravet räknats fram ska du kontakta Rättshjälpsmyndigheten.

Har du frågor om själva fakturan och hur den ska betalas ska du kontakta Kammarkollegiet.

Mer information finns i kravet som Kammarkollegiet skickar hem till dig.

Förverkande av egendom

Domstolen kan bestämma att den som döms för ett brott måste lämna ifrån sig viss egendom eller resultatet av ett brott. Detta kallas för förverkande av egendom.

Det kan handla om egendom som är förbjuden, som till exempel vapen eller narkotika. Det kan också vara hjälpmedel som använts vid brottet, exempelvis en kofot eller en mobiltelefon. Sådant som den dömde har tjänat på sin brottslighet kan också förverkas. Den förverkade egendomen tillfaller staten eller förstörs.

I vissa fall kan egendom tas ifrån en person även om hen inte har dömts för ett konkret brott. Det kan gälla pengar eller saker som personen inte kan förklara varifrån de kommer, och som inte är rimliga i förhållande till inkomsten. Exempel kan vara stora mängder kontanter, lyxiga bilar, mycket dyra smycken eller stora tillgångar på banken.

Brottsofferfonden

Döms man för ett brott som kan leda svårare straff än böter, döms man också till att betala 1000 kronor till Brottsofferfonden.

Pengarna som kommer in till Brottsofferfonden används till brottsförebyggande arbete. Det kan till exempel vara att förbättra hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de erbjuds. Fonden finansierar också forskning som ska öka kunskapen om brottsoffer.

Betala avgift till Brottsofferfonden – för dig som är tilltalad

Har du dömts att betala en avgift till Brottsofferfonden får du ett inbetalningskort från Polismyndigheten. Om du inte betalat inom 30 dagar från det att tiden för att överklaga domen har gått ut, får du en påminnelse. Om du sedan inte betalar inom två veckor lämnas ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Då tillkommer ytterligare kostnader.

Har du blivit av med inbetalningskortet kan du kontakta polisen via e-post domstolsboter@polisen.se eller via telefon 114 14.

Utvisning

Domstolen kan besluta att en person som döms för ett brott som kan leda till fängelse också ska utvisas från Sverige. Utvisning kan bara bli aktuellt för den som inte har svenskt medborgarskap.

Ibland får personen inte komma tillbaka till Sverige under en viss period. Ibland gäller utvisningsbeslutet för resten av personens liv.

 

Uppdaterad
2024-09-02