1. Bakgrund till tingsrättens förordnandelistor
Vem som ska förordnas av tingsrätten för ett uppdrag, exempelvis offentlig försvarare eller bodelningsförrättare, avgörs i varje enskilt fall av handläggande domare eller annan anställd vid tingsrätten som har delegation att fatta ett sådant beslut. De personer som förordnas ska vara lämpliga för det uppdrag som de förordnas.
Tingsrättens huvudsakliga ansvar är att se till att de tilltalades, målsägande
nas, barnens och de övriga aktörernas intressen av att få kvalificerad juridisk hjälp tillgodoses. Det intresset är överordnat juristernas intresse av att motta förordnanden från tingsrätten.[1]
Som ett internt beslutsstöd har tingsrätten listor över personer för olika typer av uppdrag. Det förhållandet att en person inte finns med på en lista hindrar inte att personen ändå förordnas, t.ex. om en part begär det eller om beslutsfattaren i det enskilda fallet bedömer en person lämplig trots att den inte förekommer på listan.
Det är lagmannen, eller den som lagmannen bestämmer, som fattar beslut om att föra upp, eller ta bort, en person från en förordnandelista. Tingsrätten har inte någon lagfäst skyldighet att föra några förordnandelistor. Tingsrättens beslut att föra upp eller föra av en person från de olika förordnandelistorna utgör inte ett överklagbart beslut [2] och listorna är heller inte allmänna handlingar [3].
För de olika listorna har tingsrätten ställt upp olika krav och kriterier för att listorna ska vara ändamålsenliga som beslutsstöd. Kriterierna har ställts upp utifrån de regler som finns för olika uppdrag men också för att det ska möjliggöra att de utsedda biträdena med god kvalitet kan utföra de uppdrag för vilka de utses och för att underlätta för huvudmännen att ha kontakt med den person som har förordnats. Att domstolen klargör vilka krav som gäller för att förordnas medför att ordningen för förordnanden blir mer transparent och förutsebar samtidigt som hanteringen blir enklare och mer effektiv.[4]
Dessa riktlinjer avser listor för uppdrag som offentlig försvarare, målsägandebiträde, särskild företrädare för barn, god man enligt föräldrabalken, äktenskapsbalken, ärvdabalken och samäganderättslagen, rättegångsbiträde, bodelningsförrättare, boutredningsman/skiftesman, offentligt biträde samt medlare enligt föräldrabalken.
2. Anmälan till förordnandelistorna
Den som vill föras upp på någon av tingsrättens förordnandelistor ska anmäla detta via tingsrättens hemsida.
Det är upp till den som anmäler intresse för att sättas upp på tingsrättens förordnandelistor att lägga fram vad som kvalificerar denne för det, såsom relevant utbildning och erfarenhet. Till exempel beaktas notarietjänstgöring, tidigare erfarenheter från uppdrag som ombud eller biträde och erfarenheter från andra domstolar. Tingsrätten gör inga egna efterforskningar kring referenser. Den som vill hänvisa till en referens ska ange namn och kontaktuppgifter.
Anmälningarna till förordnandelistorna behandlas inte löpande. Som utgångspunkt hanterar tingsrätten inkomna anmälningar om att föras upp på listorna en gång per månad.
Innan beslut om uppförande på listorna fattas kan domarna på tingsrätten komma att beredas möjlighet att yttra sig över de som har anmält sitt intresse. Om synpunkter framkommer som gör att personens lämplighet för aktuell förordnandelista kan ifrågasättas kan det innebära att personen inte förs upp, trots att de uppställda formella kriterierna är uppfyllda.
3. Avförande från förordnandelistorna
Den som inte längre önskar vara uppförd på någon av tingsrättens förordnandelistor har rätt att på begäran omedelbart bli avförd.
Kritik från allmänheten, huvudmän, andra myndigheter eller tingsrättens anställda, som gör att en persons lämplighet för en viss typ av uppdrag kan ifrågasättas, kan innebära att personen avförs från förordnandelistan.[5]
Innan en person förs av från en förordnandelista ska personen beredas tillfälle att bemöta de synpunkter eller annan information som har aktualiserat frågan om avförande.
4. Grundläggande krav för samtliga förordnandelistor
För samtliga förordnandelistor gäller följande grundläggande krav för var och en som önskar bli uppsatt på respektive lista.
• Ha sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller fast mottagningskontor med kontinuerlig klientmottagning inom Uddevalla tingsrätts domkrets.[6] Det angivna verksamhetsstället och/eller mottagningskontoret ska antingen vara registrerat på advokatens eller den biträdande juristens personliga sida i Advokatsamfundets matrikel, eller så ska den personliga sidan innehålla en länk till byråns sida i matrikeln, där verksamhetsstället och/eller mottagningskontoret ska vara registrerat. Kravet på mottagningskontor innebär att det ska vara fråga om ett befintligt kontor och inte en lokal som tillfälligt hyrs när behov uppstår. Klientmöten ska kunna äga rum på kontoret och lokalens utformning måste säkerställa tystnads- och diskretionsplikten. Kontorets etablering får heller inte äventyra tillgängligheten gentemot huvudmännen.[7] Kravet på mottagningskontor innebär vidare att det i regel är det kontoret som är utgångspunkt för bedömningen av vad som är skälig ersättning för tidsspillan och utlägg för resor som företagits inom ramen för uppdraget.[8] Det angivna verksamhetsstället och/eller mottagningskontoret ska även vara registrerat som en av advokatens eller biträdande juristens adresser hos Domstolsverket.
• Kunna nås per telefon eller e-post för att snabbt besked om ett uppdrag kan tas.
• Även i övrigt användande av telefon och e-post.
• Avlagd för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov (tidigare jur.kand.), juristexamen eller annan motsvarande examen, se förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare.[9]
• Ansvarsförsäkring.
Det ankommer på den jurist som inte finns med i Advokatsamfundets matrikel att visa att han eller hon uppfyller motsvarande krav på verksamhetsställe eller mottagningskontor.
Ändras ovan angivna förutsättningarna i något hänseende ska detta omgående anmälas till tingsrätten. Ändrade kontaktuppgifter ska också anmälas omgående, liksom förhinder att under viss tid åta sig uppdrag.
5. Särskilda krav för respektive förordnandelista
Offentlig försvarare
• Advokat
Offentlig försvarare avseende allvarligare brottslighet[10]
• Advokat med minst fem års erfarenhet av försvararuppdrag som advokat och som har genomfört utbildning motsvarande 18 utbildningstimmar särskilt inriktad på mål med allvarlig brottslighet.[11]
• Kvalifikationskraven gäller för förordnanden som beslutats efter den 31 december 2024, och påverkar inte förordnanden som beslutats före detta datum.
• Kravet på utbildning gäller inte för advokater som den 1 januari 2025 har mer än fem års erfarenhet av försvararuppdrag.
Målsägandebiträde
• Advokat
• Biträdande jurist på advokatbyrå som antingen är notariemeriterad vid tingsrätt eller som har varit anställd som biträdande jurist vid advokatbyrå under minst 12 månader.
• Annan jurist som har för uppdraget värdefulla meriter och som kan åberopa goda referenser. Juristen ska ha särskild kunskap och erfarenhet av brottmålsprocessen.
Särskild företrädare för barn
• Advokat med tidigare erfarenhet som målsägandebiträde.[12]
• Biträdande jurister kan undantagsvis föras upp på listan om de har stor erfarenhet av brottmålsprocessen samt tidigare erfarenhet av uppdrag som målsägandebiträde.[12]
• Annan jurist som har för uppdraget värdefulla meriter och som kan åberopa goda referenser. Juristen ska ha särskild kunskap och erfarenhet av brottmålsprocessen.[12]
God man enligt föräldrabalken, äktenskapsbalken, ärvdabalken och samäganderättslagen, rättegångsbiträde, bodelningsförrättare och boutredningsman/skiftesman
• Advokat
• Biträdande jurist på advokatbyrå som antingen är notariemeriterad eller som har varit anställd som biträdande jurist vid advokatbyrå under minst 12 månader.
• Annan jurist som har för uppdraget värdefulla meriter och som kan åberopa goda referenser.
Offentligt biträde enligt 20 kap. 9 a § föräldrabalken
• Advokat[13]
• Biträdande jurister kan undantagsvis föras upp på listan om de har stor erfarenhet av familjemål.[13]
• Annan jurist som har för uppdraget värdefulla meriter och som kan åberopa goda referenser. Juristen ska ha särskild kunskap och erfarenhet av familjemål.[13]
Medlare enligt föräldrabalken
• Särskilt god kunskap om den familjerättsliga lagstiftningen – som utgångspunkt godkänns endast advokater, tidigare domare, familjerättssekreterare, beteendevetare eller psykologer.
6. Tingsrättens tillämpning av förordnandelistorna
Syftet med förordnandelistorna är att förordnandena över tid ska fördelas jämnt mellan de som förekommer på listorna.
Lämplighetsbedömningen avseende varje enskilt uppdrag görs av beslutsfattaren. Det kan innebära att det i mål som exempelvis avser allvarlig, ovanlig eller komplicerad brottslighet samt i mål med unga tilltalade kan förordnas en advokat med särskild erfarenhet oaktat tidigare fördelning.
En beslutsfattare är alltid fri att bedöma att en person inte är lämplig för ett visst uppdrag trots att personen finns upptagen på den aktuella förordnandelistan eller att en person är lämplig trots att denne inte förekommer på listan.
Vid förordnande ska även följande gälla:
• Om en person förordnas efter begäran av den enskilde räknas inte detta som ett förordnande fördelat genom förordnandelistan.
• Om tingsrätten har erbjudit någon ett uppdrag och denne åtar sig uppdraget ska det noteras att vederbörande har accepterat samt datumet för förfrågan.
• Om någon avböjer ett uppdrag, av annat skäl än på grund av jäv, ska det noteras samt datumet för förfrågan.
• Om en person som finns på en lista inte går att nå eller ett snabbt besked inte kan fås ska detta noteras i systemet som ”ej svar” (att det är upptaget eller att det är stängt under lunchtid och efter normal kontorstid bör inte räknas som att det inte har gått att få svar).
7. Ikraftträdande
Dessa kriterier träder i kraft den 1 mars 2025.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
[1] Se JO:s beslut 2014-12-19, dnr 3586-2013, s. 6 f.
[2] Se HFD 2020 ref. 34.
[3] Se Kammarrätten i Jönköpings dom den 15 juni 2020 i mål 680-20.
[4] Se JK:s beslut den 23 november 2022, dnr 2022/887.
[5] Se HFD 2020 ref. 34.
[6] Dvs. inom Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn eller Uddevalla kommun. Detta krav gäller inte för förordnande som medlare enligt föräldrabalken.
[7] Se vidare advokatsamfundets cirkulär nr 16/2023.
[8] Se NJA 2021 s. 520.
[9] Detta krav gäller inte för förordnande som medlare enligt föräldrabalken.
[10] Offentliga försvararuppdrag i mål med brottslighet som har ett straffminimum om fyra års fängelse eller mer.
[11] Se vidare advokatsamfundets cirkulär nr 17/2024.
[12] Enligt 5 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn får endast den förordnas som på grund av sina kunskaper och erfarenheter samt personliga egenskaper är särskilt lämplig för uppdraget. Stor förmåga att sätta sig in i barnets situation, att kommunicera med barnet och att vinna barnets förtroende är en grundförutsättning. Den som förordnas ska även ha erfarenheter av förundersökning och rättegång i brottmål. (Se Sverne Arvill & Renfors, Rättshjälpslagen (10 sept. 2024, JUNO), kommentaren till 5 § lagen om särskild företrädare för barn.)
[13] Till offentligt biträde för barn får endast den förordnas som på grund av sina kunskaper och erfarenheter och även i övrigt är särskilt lämplig för uppdraget. Det är viktigt att den som biträder barnet i rättsprocessen är lämplig och har kunskap om barn för att kunna sätta sig in i barnets situation och kommunicera med barnet. Endast den som på grund av sina kunskaper och erfarenheter och även i övrigt är särskilt lämplig för uppdraget får förordnas. Ett uppdrag som offentligt biträde för ett barn är personligt och ett sådant biträde kan därför inte sätta någon annan i sitt ställe (se prop. 2024/25:10 s 91).