De allmänna domstolarna har tre instanser
Domstolarnas uppgift är att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert sätt. Den som tycker att domstolen dömt fel kan i de flesta fall överklaga till nästa instans. Varje domstol är självständig och oberoende, och gör en egen bedömning i målet.
Tingsrätt
I Sverige finns 48 tingsrätter och de är första instans i brottmål och tvistemål. En tingsrätt beslutar även i andra frågor, som till exempel gäller skilsmässa, konkurser, adoptioner och god man.
Hovrätt
Det finns sex hovrätter. De är andra instans om domen överklagas från tingsrätten. I vissa mål krävs det att hovrätten först tar ställning till om målet ska tas upp i hovrätten. Ett sådant ställningstagande kallas för prövningstillstånd.
Högsta domstolen
Högsta domstolen är tredje och sista instans. Högsta domstolen prövar i stort sett bara mål och ärenden där landets tingsrätter och hovrätter behöver ett vägledande avgörande för hur liknande fall ska bedömas i framtiden. De domarna kallas för prejudikat.
Mål som de allmänna domstolarna avgör
Så går det till i domstolen
Det finns bestämmelser för hur olika typer av mål ska handläggas i domstolen. Därför kan det gå till på olika sätt beroende på vad målet gäller och i vilken instans målet avgörs.
Många mål avgörs med rättegång
I de flesta brottmål har tingsrätten en rättegång. Om någon döms för brottet bestämmer tingsrätten också vad som ska bli konsekvensen. Böter och fängelse är exempel på påföljder som det också kallas.
I ett tvistemål inleder domstolen med en förberedelse som ska reda ut vad tvisten handlar om och hur parterna ställer sig till de frågor tvisten består av. Tingsrätten undersöker också om det går att få parterna att komma överens. Det kallas för förlikning. Om parterna ändå inte kan komma överens avgör domstolen oftast tvisten genom att hålla en rättegång.
Andra frågor avgörs med skriftlig handläggning
Tingsrätten beslutar i frågor som till exempel rör bodelning, adoption och god man. Dessa domstolsärenden avgörs oftast genom skriftlig handläggning.
Vem dömer i målen?
Vilka som är med och dömer beror på vilken typ av mål det är. Men i brottmål är det vanligt att rätten består av av en juristdomare och tre nämndemän. Nämndemännen är representanter för allmänheten och har inte juristutbildning.
I andra mål och ärenden kan en enskild juristdomare själv fatta beslut.
Prövningstillstånd
I tvistemål och i vissa brottmål krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Det är hovrätten som avgör om de ska lämna prövningstillstånd eller inte. Lämnar hovrätten prövningstillstånd prövas målet på nytt i de delar som tingsrättens dom har överklagats.
Videoförhör från tingsrätten
Precis som i tingsrätten har hovrätten ofta huvudförhandling. En skillnad är att hovrätten spelar upp de videoinspelade förhören från tingsrätten med parter och vittnen. Huvudregeln är därför att alla inte behöver komma till förhandlingen i hovrätten. Är det ett brottmål måste den som är åtalad för brottet vara med på huvudförhandlingen i hovrätten.
En del mål avgörs utan huvudförhandling.
Vem dömer i målen?
I hovrätten är juristdomarna i majoritet. I en huvudförhandling i ett brottmål består ofta rätten av tre juristdomare och två nämndemän.
Prövningstillstånd
Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagat mål. Högsta domstolen ger oftast bara prövningstillstånd i mål och ärenden där det är viktigt med vägledning för hur liknande fall ska bedömas i framtiden. En sådan vägledande dom kallas prejudikat. Prejudikat är viktiga för domstolar, men också för advokater och åklagare.
Det är bara några få procent av alla överklaganden som får prövningstillstånd av Högsta domstolen. I de flesta fall blir alltså hovrätten den sista instansen.
Oftast skriftlig handläggning
Det vanligaste är att Högsta domstolen avgör mål genom skriftlig handläggning. Parterna får då uttala sig skriftligt och har också möjlighet att lämna in fler handlingar som kan ha betydelse i målet. I vissa fall håller Högsta domstolen muntlig förhandling.
Vem dömer i målen?
Det är ofta fem justitieråd (juristdomare) som avgör målet.
I en skriftlig dom beskriver Högsta domstolen både vilka beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.
En del mål hanteras endast av vissa domstolar
Det finns vissa juridiska områden där specialiserade domstolar ansvarar för målen. Det innebär att de har särskild kompetens och behörighet att avgöra dessa mål.