Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolarna är uppdelade i förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. De dömer i mål som handlar om myndigheter har fattat korrekta beslut.

Förvaltningsdomstolarna har tre instanser

Domstolarnas uppgift är att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert sätt. Den som tycker att domstolen dömt fel kan i de flesta fall överklaga till nästa instans. Varje domstol är självständig och oberoende, och gör en egen bedömning i målet.

  1. Förvaltningsrätt

    Det finns 12 förvaltningsrätter och de är första instans bland förvaltningsdomstolarna. En förvaltningsrätt avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter, och även tvister mellan företag och myndigheter. Det är till förvaltningsrätten det går att överklaga ett myndighetsbeslut från till exempel Försäkringskassan, Skatteverket eller kommunens socialtjänst.  

  2. Kammarrätt

    Det finns fyra kammarrätter i Sverige. Kammarrätterna är andra instans och prövar mål som tidigare avgjorts i förvaltningsrätten. 

  3. Högsta förvaltningsdomstolen

    Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans. De prövar i stort sett bara mål och ärenden där det behövs ett vägledande avgörande för hur liknande fall ska bedömas i framtiden. De domarna kallas för prejudikat.

Mål som förvaltningsdomstolarna avgör

Förvaltningsdomstolarna avgör en mängd olika typer av mål. Några av de vanligaste är de här:

Överklagade myndighetsbeslut

Beslut som fattats av en myndighet går i regel att överklaga till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten gör då en opartisk bedömning och avgör om beslutet ska gälla eller inte. Några vanliga överklaganden handlar om:

  • Skatt och moms
  • Föräldrapenning
  • Stöd till funktionsnedsatta
  • Ersättning för arbetsskada
  • Upphandling
  • Ekonomiskt bistånd 
  • Indraget körkort
  • Tillstånd att servera alkohol
  • Beslut enligt skollagen
  • Frågor som rör djurskydd

Tvångsvård av unga, missbrukare eller psykiskt sjuka

Ibland kan det bli nödvändigt att vårda någon mot personens egen vilja, till exempel vid en allvarlig psykisk störning, om någon är djupt inne i ett missbruk eller om en ung människa far illa. Förvaltningsrätten är den domstol som beslutar om tvångsvård.

Laglighetsprövning

Kommuner och regioner fattar ofta beslut som berör många människor. Den som anser att kommunen eller regionen har gjort ett formellt fel eller överskridit sina befogenheter kan överklaga ett sådant allmänt beslut till förvaltningsrätten. Då gör förvaltningsrätten en laglighetsprövning. 

Så går det till i domstolen

Det finns bestämmelser för hur olika typer av mål ska handläggas i domstolen. Därför kan det gå till på olika sätt beroende på vad målet gäller och i vilken instans målet avgörs.

Förvaltningsrätten

I vissa mål kallar förvaltningsrätten parterna till en muntlig förhandling. Det är ett komplement till den skriftliga utredningen.
I vissa mål kallar förvaltningsrätten parterna till en muntlig förhandling. Muntlig förhandling hålls nästan alltid när det handlar om psykiatrisk tvångsvård och tvångsvård av unga och missbrukare.

Skriftlig handläggning är vanligast

Ett mål i förvaltningsrätten avgörs oftast genom skriftlig handläggning. Både den som överklagar och motparten ska lämna in underlag som domstolen behöver för att kunna fatta ett beslut i målet. I en skriftlig dom beskriver förvaltningsrätten de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

Muntlig förhandling är ett komplement

Ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling. Förvaltningsrätten har som regel alltid en muntlig förhandling i mål som gäller tvångsvård. Men det förekommer även i andra mål om det kan vara till fördel för utredningen.

Vem dömer i målen?

Rättens sammansättning kan variera beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. I många fall består rätten av juristdomare och nämndemän. Nämndemän är representanter för allmänheten. I vissa fall kan en juristdomare avgöra målet ensam.

Kammarrätten

Sits
Mål i kammarrätten avgörs oftast genom skriftlig handläggning men det kan förekomma muntlig förhandling om det är nödvändigt för utredningen.

Prövningstillstånd

För att ett mål ska tas upp i kammarrätten behövs i vissa fall ett prövningstillstånd. Ett prövningstillstånd kan ges om det finns anledning att ändra förvaltningsrättens beslut. Det kan också vara aktuellt om det behövs för att ge vägledning för hur liknande fall ska bedömas.

I mål om tvångsvård och i de flesta skattemål behövs däremot inte något prövningstillstånd.

Skriftlig handläggning är vanligast

En kammarrätt avgör mål som tidigare tagits upp i förvaltningsrätten. Skriftlig handläggning är vanligast, men det kan förekomma muntlig förhandling om det är nödvändigt för utredningen. 

Kammarrätten prövar också som första instans beslut som gäller frågan om någon har rätt att ta del av en allmän handling.

Vem dömer i målen?

Kammarrättens sammansättning varierar beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. Ett mål avgörs oftast av tre juristdomare. I vissa mål ingår även två nämndemän. 

Högsta förvaltningsdomstolen

HFD förhandling
Högsta förvaltningsdomstolen ligger i Stockholm. Där arbetar domare som har titeln justitieråd.

Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans bland förvaltningsdomstolarna. 

Prövningstillstånd

Ett överklagande behöver få prövningstillstånd för att Högsta förvaltningsdomstolen ska tas upp det. Domstolen kan ge prövningstillstånd om det är viktigt att ge vägledning för myndigheter och domstolar i liknande fall. Det kallas för prejudikat. Det är bara några få procent av alla överklaganden som får prövningstillstånd av Högsta förvaltningsdomstolen. I de flesta fall blir alltså kammarrätten den sista instansen.

Högsta förvaltningsdomstolen gör rättsprövningar

Högsta förvaltningsdomstolen kan även göra så kallade rättsprövningar. Det innebär att domstolen undersöker om ett beslut från regeringen kan strida mot någon lag. Domstolen kan då upphäva regeringens beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen kan däremot inte generellt ogiltigförklara en författning eller en enskild föreskrift.

Fem juristdomare avgör målet

Högsta förvaltningsdomstolen avgör oftast mål genom skriftlig handläggning men ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling.

I en skriftlig dom beskriver Högsta förvaltningsdomstolen de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

Mål om migration hanteras endast av vissa domstolar

Det finns vissa juridiska områden där specialiserade domstolar ansvarar för målen. Det innebär att de har särskild kompetens och behörighet att avgöra dessa mål.

Uppehållstillstånd och medborgarskap

Migrationsdomstolar

Migrationsverket beslutar bland annat i ärenden om uppehållstillstånd, arbetstillstånd och medborgarskap. Den som får avslag av Migrationsverket kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen.

Migrationsdomstolarna är första instans och finns vid Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm och Förvaltningsrätten i Luleå. 

 

Migrationsöverdomstolen

Migrationsöverdomstolen är sista instans för överklagande mål från migrationsdomstolarna. För att ett mål ska tas upp och prövas av migrationsöverdomstolen krävs det ett prövningstillstånd.

Migrationsöverdomstolen finns vid Kammarrätten i Stockholm.

Uppdaterad
2024-10-21