Den misstänkte hade med stöd av en europeisk arresteringsorder överlämnats från Tyskland till Sverige för lagföring för bland annat rån. En tid därefter häktade tingsrätten honom även för försök till mord begånget i tiden före överlämnandet till Sverige. Tingsrätten villkorade beslutet på så sätt att det inte fick verkställas innan Tyskland hade gett sitt samtycke till att han fick lagföras för den nya gärningen (så kallat utvidgat överlämnande).
En framställan om utvidgat överlämnande ska enligt regleringen om en europeisk arresteringsorder innehålla uppgift om att den misstänkte har häktats för den tillkommande brottsligheten. Samtidigt innebär regleringen att en överlämnad person inte får frihetsberövas för något annat brott som begåtts före överlämnandet än just det brott för vilket den misstänkte överlämnades.
Det finns inte några bestämmelser i svensk rätt som uttryckligen ger stöd för att ett häktningsbeslut kan villkoras på så sätt att det ska verkställas först om ett särskilt villkor uppfyllts. Utan en möjlighet att vid utvidgat överlämnande villkora ett beslut om häktning skulle dock gärningar som inte omfattades av ett överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder och som begåtts dessförinnan inte kunna lagföras. Regleringen om utvidgat överlämnande skulle då inte uppfylla sitt syfte. Till det kommer att villkoret innebär att den misstänkte kan frihetsberövas först när villkoret har uppfyllts. Skulle ett häktningsbeslut som grundar sig på andra brottsmisstankar falla bort innan något samtycke har lämnats från den andra staten ska den misstänkte friges.
Högsta domstolen konstaterar att förfarandet med villkorade beslut om häktning i samband med en ansökan om utvidgat överlämnande inom ramen för systemet med en europeisk arresteringsorder är godtagbart.