Dom i mål om skyddsåtgärder vid övergivna gruvhål

Enligt Kungl. Maj:ts ämbetsskrivelse den 13 januari 1956 till samtliga länsstyrelser angående föreskrifter om anordnande i vissa fall av stängsel vid övergivna gruvhål m.m. får länsstyrelsen på statsverkets bekostnad uppföra stängsel eller annan skyddsanordning vid ett övergivet gruvhål om det finns en uppenbar fara för människor eller husdjur. Ett bolag och en enskild hade hos länsstyrelsen begärt att två övergivna gruvhål skulle stängslas in. Länsstyrelsen meddelade i ett beslut att man inte ansåg att gruvhålen innebar en sådan fara att uppförande av stängsel eller annan skyddsåtgärd fick anses nödvändig. Länsstyrelsen baserade sitt beslut på Kungl. Maj:ts ämbetsskrivelse den 13 januari 1956 till samtliga länsstyrelser angående föreskrifter om anordnande i vissa fall av stängsel vid övergivna gruvhål m.m. Enligt denna får länsstyrelsen på statsverkets bekostnad uppföra stängsel eller annan skyddsanordning vid ett övergivet gruvhål om det finns en uppenbar fara för människor eller husdjur. Efter överklagande beslutade förvaltningsrätten att länsstyrelsens var överklagbart och att gruvhålen skulle stängslas in. Länsstyrelsen överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten, som avslog överklagandet. Länsstyrelsen fullföljde talan till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att ämbetsskrivelsen i fråga inte ger enskilda några rättigheter och att det inte heller finns någon skyldighet för länsstyrelsen att vidta åtgärder vid övergivna gruvhål. Vidare konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att endast förvaltningsbeslut som har eller är ägnade att få en påvisbar effekt för den som berörs av beslutet tillerkänns överklagbarhet. Högsta förvaltningsdomstolen fann därefter att länsstyrelsens beslut att inte vidta någon åtgärd med anledning av bolagets och den enskildes begäran inte kunde anses ha sådana faktiska verkningar som krävs för att beslutet ska kunna överklagas. Mot denna bakgrund fann Högsta förvaltningsdomstolen att förvaltningsrätten varit förhindrad att ta upp överklagandena till prövning. Kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden undanröjdes och bolagets samt den enskildes överklaganden av länsstyrelsens beslut avvisades.