Domar i mål om mervärdesskatt

Högsta förvaltningsdomstolen har i två avgöranden prövat om registrering till mervärdesskatt gett upphov till berättigade förväntningar på rätt till avdrag för ingående skatt. Skatteverket hade nekat ett holdingbolag respektive ett handelsbolag avdrag eftersom myndigheten ansåg att bolagen – trots att de varit registrerade till mervärdesskatt – av olika skäl inte bedrev ekonomisk verksamhet. Underinstanserna medgav emellertid avdrag och ansåg att det skulle strida mot nämnda principer att vägra avdrag på den grunden. Vid den bedömningen hade underinstanserna stött sig på rättsfallet HFD 2021 ref. 52. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade emellertid att förhållandena i de nu aktuella målen var annorlunda än i rättsfallet. I rättsfallet var det fråga om ett bolag som bedrev sin verksamhet i enlighet med vad som hade beskrivits i samband med att verksamheten registrerades till mervärdesskatt, men där Skatteverket senare ändrade sin bedömning av verksamheten. Det var i det avgörandet fråga om en ändrad bedömning av de faktiska omständigheter som gällde för just det aktuella bolaget. Beslutet att registrera holdingbolaget i nu aktuellt mål hade baserats på förutsättningar vilka inte infriades. Registreringen i sig kunde därmed inte ha gett holdingbolaget anledning att förvänta sig att Skatteverket vid en närmare granskning skulle anse att det bedrev ekonomisk verksamhet. Beslutet att registrera handelsbolaget grundade sig i Skatteverkets bedömning av rättsläget för den verksamhet som bolaget bedrev. Bedömningen kom senare att ändras på grund av klargöranden från EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, vilket Skatteverket gav uttryck för i ett ställningstagande. Handelsbolaget hade därefter inte med fog kunnat förvänta sig att myndigheten fortfarande skulle anse att det bedrev ekonomisk verksamhet. Principerna om skydd för berättigade förväntningar och om rättssäkerhet hindrade därmed inte i något av målen Skatteverket från att neka bolagen avdrag för ingående mervärdesskatt.